Tanken är att alla sjukhus och vårdcentraler i Stockholms läns landsting ska vara anslutna till systemet för nätjournaler till 2017. Landstingets ambition är att så många typer av information som möjligt ska vara fritt tillgänglig för patienten.
– Det blir en ökad trygghet för patienterna och personalen i vården. Det blir ett samverkansverktyg. Journalen blir inte bara ett ställe där man passivt lagrar information, utan också en kunskapskälla för både vårdpersonal och patienter, säger Daniel Forslund (L), innovationslandstingsråd i Stockholm.
En viktig del är enligt Daniel Forslund att införandet kommer att bygga ett större förtroende mellan behandlande läkare och patienter.
– Det har man har sett, särskilt inom psykiatrin. När exempelvis Region Skåne införde psykiatrijournaler på samma villkor som vanliga journaler så blev det en väldigt viktig förtroendeskapande åtgärd.
Systemet, kallat Journalen, är detsamma som redan finns i en majoritet av Sveriges landsting och regioner. Att Stockholms läns landsting först nu ansluter sig handlar enligt Daniel Forslund bland annat om att de tidigare utvecklat ett eget system kallat Vårdhändelser, vilket nu lagts på is.
– Vi måste tänka på vad som är enklast för patienten, och det gör vi inte genom att ha flera konkurrerande e-tjänster från landstingen. Därför valde vi att ansluta oss till Journalen, säger han.
Alla är dock inte lika positiva till nätjournalernas intåg. Från läkarhåll har det kommit kritik, bland annat för att besked om oväntade allvarliga sjukdomar bör komma från en läkare och inte från en anonym journal. Enligt Daniel Forslund har det i den frågan varit bra diskussioner med Stockholms läkarförening.
– När det gäller oväntade diagnoser håller jag med. Sådana ska patienter inte läsa hemma själva. En bra uppdelning vore om det fanns en fördröjning i systemet medan patienten är under utredning, så att läkaren verkligen hinner ringa upp och ha en diskussion med patienten om vad diagnosen innebär.
– Men när patienten är under behandling och väntar på nästa provsvar kan varje dag eller timme vara ett lidande. Där kanske det tar flera dagar innan en läkare ringer upp, helt i onödan. Då ska det vara omedelbar tillgång, säger Daniel Forslund.
En annan kritik mot systemet med nätjournaler är att människor, exempelvis ungdomar utsatta för hedersförtryck, kan tvingas att visa sina journaler för anhöriga. Det menade till exempel Camilla Starck, ST-läkare i psykiatri, i en debattartikel i Dagens samhälle tidigare i höstas.
– Läkaren kan själv spärra tillgången till journalen via nätet om det finns misstanke om att patienten exempelvis lever i en våldsutsatt relation. Likadant gäller en, låt säga, ung kvinna som lever i en familj med hedersproblematik. Då kan den personen välja att helt försegla sin journal för tillgång via nätet. Men man kan inte komma ifrån det helt – du kan ju även tvingas lämna ut en pappersjournal. Det finns ingen garanti, inte heller med dagens system. Det gäller att informera patienten om att det finns möjlighet att helt försegla sin journal, säger Daniel Forslund.
