I Region Östergötland framkom det i en mätning av patientsäkerhetskulturen 2014 att ledningen för den centrala närsjukhusvården hade ett lågt stöd från personalen när det gällde patientsäkerhet och arbetsmiljö. Ledningsgruppen bestämde sig då för att utvärdera sig själv.

Det berättade Linda Karlsson, hälsoprocessledare inom den centrala närsjukhusvården, på Sveriges Kommuner och landstings patientsäkerhetskonferens på Älvsjömässan förra veckan.

Linda Karlsson var en av talarna under programpunkten »Ledningens ansvar för patientsäkerhetskulturen«. De övriga två talarna, Pia Altgård, patientsäkerhetssamordnare, och Daina Selga, chefläkare, kom från Skånes universitetssjukvård. Där har dialoger, ronder och utbildningsseminarier lett till ökad kunskap och förbättrat patientsäkerhetsarbetet.

Linda Karlsson började med att berätta om den undersökning hon gjorde bland personalen i närsjukhusvården i Östergötland för att utvärdera orsakerna bakom det låga stödet för ledningsgruppen. Syftet med undersökningen var också att komma med förslag på åtgärder för att höja stödet.

De 25 medarbetare som deltog i undersökningen var överens: Ledningsgruppen var så anonym att man inte visste vilka de var.

– Man svarade regeringen och man svarade Stefan Löfven och så vidare. Man har inte koll på vilka som är högsta ledningen, sa Linda Karlsson.

Resultatet följdes upp med besök på olika enheter för att få fördjupad information. Där framkom att personalen ville ha dialog med högsta ledningen, att ledningen skulle vara mer synlig, och delaktig i vardagen i verksamheten, samt att personalen skulle få bli delaktig i beslut och förstå bakgrunden till de beslut som fattas. Det framkom också att det fanns en önskan att även politikerna skulle bli mer synliga, besöka verksamheterna och därigenom skaffa sig verklighetsbakgrund.

Patientsäkerhetsrisker kunde enligt personalen minskas genom att ha tillräckligt med personal, att alla skulle ha tillgång till kompetensutveckling. Dubbeldokumentation och krångliga IT-system sågs som en risk för patientsäkerheten.

– Det är svårt att hitta på intranätet, som många kallade för »Finns i sjön«, berättade Linda Karlsson.

I en fortsättning deltog ledningen på arbetsplatsträffar för att fortsätta dialogen med medarbetarna och diskutera patientsäkerhet och den kommunikationen fortgår nu på olika sätt.

Inom Skånes universitetssjukvård har man sedan 2011 bedrivit ett aktivt arbete för att höja patientsäkerheten genom ökad kunskap och engagemang hos chefer på alla nivåer. Metoderna har varit patientsäkerhetsdialoger, patientsäkerhetsronder och patientsäkerhetskulturseminarier.

– Utgångspunkten har varit att lyfta upp det som är bra, sprida de goda exemplen och att vara stöd och hjälp när det behövs, berättade Pia Altgård, patientsäkerhetssamordnare.

Patientsäkerhetsdialogerna är obligatoriska och arrangeras en gång per år och verksamhetsområde. I dialogen deltar verksamhetschefen och andra chefer och nyckelpersoner inom verksamheten. Från förvaltningen deltar chefläkare och patientsäkerhetssamordnare.

Inför dialogen gör verksamheterna en självskattning på nio frågeområden till exempel om avvikelsehantering och patientsäkerhetsorganisation.

– Vi från förvaltningen förbereder oss också inför dialogen, dels genom att läsa självskanningen, men också genom att gå ut och se vilken information som finns på intranätet och på internet. Vi tittar på hur det ser ut med avvikelser, och följer upp handlingsplanen, berättade Daina Selga, chefläkare.

Dialogerna tar tre timmar, varav två ägnas åt generella patientsäkerhetsfrågor och en åt vårdhygien.

Vid utvärderingen av dialogerna har det visat sig att de bidragit till ett ökat engagemang i ledningsgruppen och en samsyn i verksamheten, och man har fått konkreta tips om hur man driver patientsäkerhetsarbetet vidare.

Patientsäkerhetsronder är en dialog mellan högsta ledning och medarbetare på enhetsnivå och genomförs en gång i månaden per division.

– Vid utvärderingen efter 42 ronder visade det sig att alla tycker att detta är bra. Högsta ledningen får bättre kunskap om verksamheten, medarbetarna tyckte att det var bra att högsta ledningen tog sig tid och visade intresse. Patientsäkerhetsrisker identifierades, sa Pia Altgård.

Cirka 600 chefer har deltagit i de patientsäkerhetskulturseminarier som startade 2014, där man dels har en kort teoridiskussion, dels utrymme för diskussion. Första året var diskussionsfrågan »Hur kan du som chef agera för att stärka patientsäkerhetskulturen inom din verksamhet?«.

Utvärderingen har visat att det är mycket uppskattat att ha erfarenhetsutbyte i lugn och ro, och att det finns intresse för nya teorier. Man har dock inte nått ut till alla ännu.

Något som förvånade Linda Karlsson var att medarbetarna vågade vara så frispråkiga när de mötte högsta ledningen. Det var också en observation som Pia Altgård och Daina Selga hade i samband med patientsäkerhetsronderna i Skåne.

– Många tyckte att det var god stämning under ronden och att det var högt i tak, sa Pia Altgård.