Tjänst för ökad insyn i välfärden kan lanseras 2017

I september 2013 skapades överenskommelsen Etisk plattform mellan de kollektivavtalsslutande parterna inom vård och omsorg, däribland Sveriges läkarförbund. Syftet är att öka allmänhetens insyn hos utförare av offentligt finansierad vård och omsorg gällande kvalitet, ekonomi och ägande samt anställningsvillkor. Arbetet har omfattat fyra områden – särskilda boenden, hemtjänst, personlig assistans och vårdcentraler – och ska resultera i en webbplats där verksamheterna kan jämföras på enhetsnivå.

I dag har överenskommelsen bytt namn till Välfärdsinsyn, men på ytan har det i övrigt inte hänt mycket under de tre år som arbetet varit i gång.

– Det har varit en hel del trassel, både av teknisk karaktär och att den här typen av information inte finns samlad någonstans. I det här samarbetet finns det inte resurser att samla in ny information, utan det handlar om att ställa samman sådan som redan finns, tillsammans med möjligheter för verksamheterna att själva rapportera, säger Roger Molin som sedan årsskiftet är ordförande för Välfärdsinsyn.

Arbetet med att ta fram de kravspecifikationer över vad som ska jämföras har inte heller varit helt enkelt, enligt Roger Molin.

– De 17 organisationerna företräder olika intressen och har därför lite olika syn på vad det är som är viktigt. Det är också en del av idén, att de olika parterna på arbetsmarknaden tar ett stort ansvar för en bra insyn för allmänheten. Så det blir en sorts förhandlingslösning, säger han.

I våras genomfördes ett fullskaletest bland äldreboenden i Linköping och förhoppningen är att ett liknande test för vårdcentraler ska kunna göras under hösten. Däremot har arbetet med personlig assistans och hemtjänst inte kommit lika långt.

– Vi kommer framåt oktober att kunna demonstrera hur det här skulle kunna se ut, med stöd i det som gjorts i Linköping, för de som är intresserade. Men parterna vill ligga lite lågt innan vi går ut i bred skala och erbjuder utförare att ansluta sig till plattformen. Eftersom man önskar att det ska bli tydligare vilken roll som plattformen kan spela i den nationella politiken på det här området, säger Roger Molin.

Hur mycket arbete är det kvar?

– Det är inte otänkbart, om allting går i lås, att plattformen skulle kunna vara öppen för alla de fyra delarna mot slutet av 2017.

Projektet är till hälften finansierat av staten och till hälften av de 17 parter som ingår i överenskommelsen. Fram till och med den 31 augusti 2015 hade Etisk plattform totalt tilldelats och förbrukat 8 585 000 kronor. I oktober förra året tilldelades projektet, som härbärgeras av Sveriges kommuner och landsting, en miljon kronor för 2015 och senare ytterligare totalt 6,6 miljoner.

– Det är en finansiering som täcker innevarande år och nästa år. Parterna har sagt att man ändå inte vill bestämma sig för en fortsättning med mindre än att man vet att plattformen kommer att spela en roll i den nationella regleringen av det här området.

Så om styrelsen känner att den inte kommer att spela någon större roll, kommer man då att lägga ner hela arbetet?

– Det kan inte uteslutas, men förväntningarna från parterna är det motsatta, att de tillsammans kommer att spela en viktig roll när det gäller den reglering som kan komma.

Heidi Stensmyren, ordförande för Läkarförbundet, menar att transparens och insyn självklart är bra, men att man som fackförbund inte kommer att stå för finansieringen efter 2017.

– Staten har aviserat att man avser att avveckla sin finansiering av plattformen, och det har gjort att vi har fört en hel del diskussioner under det senaste året om hur plattformen ska kunna fungera vidare.

– Vår inställning sedan länge är att de anställda inte ska betala för att verksamheterna ska visa om man har kollektivavtal, bra kontinuitet eller möjligheten att lista sig på en läkare. Det blir en tankevurpa. Om det handlar om en öppen redovisning, för både offentlig och privat verksamhet, gentemot medborgaren så är det också rimligt att finansieringen ligger på den som driver verksamheten och inte minst den som tar in skattemedel för detta.

Vid sidan av finansieringen har kollektivavtal som en förutsättning för att ansluta sig till plattformen varit en viktig del från fackligt håll.

– Frågan om kollektivavtal har varit grundläggande, och den har varit svår och tagit mycket tid och energi. Det ligger också mycket arbete bakom själva plattformen och att hitta rätt parametrar, säger Heidi Stensmyren.

Knäckfrågan för plattformens fortsättning blir just om den kan ge rätt typ av data.

– Den är ju till för allmänheten och då är det avgörande för oss att den ger ett mervärde och den typ av information som är relevant.