I förhandsspekulationerna har många tippat att Nobelförsamlingen i år skulle belöna någon sorts grundforskning. Precis så blev det också.
Pristagaren Yoshinori Ohsumi föddes 1945 i Fukuoka, Japan, och doktorerade 1974 vid Tokyo University. Efter tre år vid Rockefeller University i New York, USA, återvände han till Tokyo och är i dag professor vid Tokyo Institute of Technology.
Han tilldelas ensam Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sin forskning kring autofagi.
– Det är en stor ära och inget jag hade förväntat mig, säger Yoshinori Ohsumi till Vetenskapsradion.
I ett pressmeddelande från Nobelförsamlingen berättas att begreppet autofagi betyder självätande. Det hela handlar om kroppens egen förmåga till återvinning.
Under 1960-talet började man observera hur delar av cellens innehåll omslöts av membran och bildade så kallade vesiklar som sedan transporterades vidare till lysosomen, en cellulär återvinningsstation för nedbrytning av biologiskt material. Hur processen egentligen fungerade var dock till stora delar okänt fram till tidigt 1990-tal, då Yoshinori Ohsumi genom en serie experiment i bagerijäst identifierade gener som har betydelse för autofagi, uppger Nobelförsamlingen.
Med utgångspunkt i dessa upptäckter kunde han sedan klarlägga mekanismerna bakom processen och visa att människors celler beter sig på samma vis.
»Autofagi ger cellen snabb tillgång till bränsle för energifrisättning och byggstenar för återuppbyggnad, vilket är livsnödvändigt vid näringsbrist och andra typer av stress. Autofagi bidrar också till att invaderande bakterier och virus kan oskadliggöras«, skriver Nobelförsamlingen i pressmeddelandet.
– Det här är en process som är helt central för hela vår kropp. Det är viktigt vid vissa sjukdomar som Parkinsons, där det finns skadliga proteiner som behöver tas omhand, säger Rune Toftgård, ordförande i Nobelförsamlingen, till SVT.
Mutationer i autofagigener kan orsaka vissa ärftliga sjukdomar, och autofagi är även inblandat i utvecklingen av cancer. I tidiga stadier kan funktionen ha en skyddande effekt, men i senare stadier kan autofagin hjälpa cancercellerna att överleva.
Studier har också visat att en defekt autofagifuktion kan leda till att embryon inte utvecklas normalt.
– Förhoppningen är att vi snart ska ha läkemedel som utnyttjar autofagins egenskaper, säger Rune Toftgård till SVT.
Läs också:
Fjärde medicinpristagaren från Japan
