Senast 2017 ska samtliga landsting ha infört patientjournaler tillgängliga via internet. Det ställer nya krav på vårdpersonalen, och kan leda till problem vad gäller arbetsbelastning och arbetsmiljö.

Syftet med det forskningsprojekt som leds av Gudbjörg Erlingsdóttir, universitetslektor och docent i arbetsmiljöteknik vid Lunds universitet, är att öka kunskapen om hur införandet av den här sortens tjänster påverkar vårdpersonalens arbetsmiljö.

En av utgångspunkterna för projektet har varit det uppmärksammade och bitvis problemfyllda införandet av nätjournaler i Landstinget i Uppsala län 2012. En aspekt blev därför att undersöka och jämföra implementeringen av journalsystemet i Landstinget i Uppsala län med en liknande process i Region Skåne, som införde patientjournaler på nätet 2014.

– I Region Skåne var man mer medveten om att det skulle kunna finnas en oro från personalens sida. Projektet i Uppsala blev väldigt mycket i form av ett teknikprojekt. En teknisk innovation som skulle föras ut. Där har så att säga själva teknologin fått en stor roll, medan det i Region Skåne sågs som en av många förändringar som behövde göras inför framtiden.

I forskningsprojektet har man även studerat vilka strategier som använts för att kommunicera införandet av nätjournaler till vårdpersonalen inom psykiatrin i Region Skåne. Resultaten visade att det fanns en skillnad i hur olika professioner tog till sig informationen.

– Jag tror att en viktig slutsats är att det är angeläget att landsting och regioner använder många olika kanaler för att kommunicera information till personalen, och kanske inte bara förlitar sig på att man skriver på ett intranät och tror att alla läser bara för att alla har tillgång till det. Intranät är en bra kanal, men det är också viktigt att man kommunicerar muntligt på möten, och via mejl. Men vi har sett att det är en utmaning eftersom det handlar om en invånartjänst som riktar sig till patienterna. Det finns en osäkerhet kring hur det ska kommuniceras till vårdpersonalen, när det är en tjänst som inte riktar sig till dem, säger Lena Petersson, doktorand i projektet.

– Det kan vara så att i vissa fall tror man kanske att man inte behöver informera professionerna så mycket, just för att det är tjänster riktade mot invånare. Men det är viktigt eftersom sådana tjänster kan göra att patienterna till exempel ändrar sitt beteende, lägger Gudbjörg Erlingsdóttir till.

Är vårdpersonal dåliga på att ta till sig ny teknik?

– Det är en svår fråga, men jag är inte beredd att säga det generellt. Många delar av sjukvården är teknikintensiv, och väldigt beroende av olika tekniksystem. Det jag tror, och det man ser i teorin, är att vårdprofessioner, framför allt läkare, har svårt att ta till sig något som de inte omedelbart ser nyttan av, eller som stödjer deras arbetssätt eller arbetsrutiner, säger Gudbjörg Erlingsdóttir.

Projektet, vars slutrapport kommer nästa år, är finansierat av AFA-försäkring och har pågått sedan 2014.

Många landsting har redan nu börjat rulla ut nätjournaler. Kommer er forskning för sent?

– Det är alltid ett problem på områden där teknik rullas ut snabbt och där forskning tar tid. Det är inte alltid så lätt att få landsting att ställa upp på att skicka ut stora enkäter. Vårdprofessionerna har mycket att göra, och man vill skydda sin personal. Men detta är inte den sista tjänsten som kommer att rullas ut, och jag tror att det finns viktiga lärdomar här, som har att göra med införandet av reformer i form av teknik. Vilka farhågor vårdpersonalen har, hur de reagerar, och på vilket sätt de tycker att det antingen bidrar eller stör. Jag tror att resultaten från de här undersökningarna kan användas även när det gäller andra saker. Dessutom har vi kontinuerligt redovisat delresultat både för praktiken och på vetenskapliga konferenser under studiens gång.

Eftersom projektets slutrapport inte är färdig vill Gudbjörg Erlingsdóttir vara försiktig med att slå fast vilka de viktigaste lärdomarna av projektet är.

– Vi har inte kommit så långt att vi kan säga exakt, men det vi har sett är att det är viktigt att informera på ett bra sätt, och att ta med professionerna från början när man diskuterar ett införande. Man får inte glömma att det finns intresserade och kunniga personer inom professionerna som kan ge bra feedback på systemen. Det gäller att ta tillvara den typen av feedback.