Pedagogisk AT ska förbättra sjukvården

Sex månaders förlängd AT med enbart fokus på undervisning och pedagogisk utveckling. Med Storbritannien som förebild har universitetslektor Martin Wohlin introducerat pedagogisk AT i Uppsala.

– Möjligen är det Sveriges mest eftertraktade AT-tjänst med tanke på att vi haft runt 50 sökande per tjänst. Gensvaret har varit fantastiskt, och det visar att det finns ett uppdämt behov av karriärvägar för pedagogik, säger Martin Wohlin.

Vad tror du är anledningen?

– Jag brukar säga att pedagogik är en form av aktivism. De flesta unga läkare brinner för att förbättra sjukvården och då är faktiskt undervisning den smidigaste vägen, med möjlighet att påverka hundratals läkarstudenters sätt att
tänka och jobba.

Martin Wohlin visar stolt runt på akutmottagningen och Kliniskt träningscentrum (KTC) vid Akademiska sjukhuset.

Uppbyggnaden av KTC, satsningen på pedagogisk AT och en särskild tjänstgöringsform direkt efter grundutbildningen – 50/50-läkare, där klinisk tjänstgöring kombineras med undervisning – har alla en gemensam nämnare, enligt Martin Wohlin:

– En bra samarbetskultur mellan landsting och universitet som bygger på tillit och öppenhet att förändra verksamheten.

– Jag är väldigt nöjd över att vi nu har en karriärväg inom pedagogik med ett års tjänstgöring som 50/50-läkare som ett naturligt steg mellan grundutbildningen och pedagogisk AT. Vi har redan nått långt, och resultaten blir ännu mer märkbara när vi får en större grupp läkare med pedagogisk kompetens, som förhoppningsvis både kan undervisa och arbeta kliniskt.

Flera av de läkare som genomfört AT-blocket med inriktning på pedagogik har först arbetat som 50/50-läkare. Federico Centurion, som vi träffar på akutmottagningen, är en av dem:

– Med tanke på att grundutbildningen innehåller så lite om pedagogiska processer känns det verkligen som en förmån att få göra pedagogisk AT. Jag har alltid varit intresserad av undervisning och har även i mitt tidigare jobb som yrkesofficer reflekterat över hur man kan arbeta pedagogiskt på ett bra sätt.

Han har fått utbildning till HLR-instruktör under tiden med pedagogisk AT och arbetat som simulatorinstruktör.

– Jag blir väldigt motiverad av att se hur studenter från läkar- och sjuksköterskeprogrammen utvecklas när vi har övningar i teamarbete. För mig är det grunden i bra pedagogik – att känna ett driv att lära ut och se hur andra utvecklas, säger Federico Centurion, som även fått möjlighet till fördjupning med att utforma ett utbildningsprogram i ultraljud för AT-läkare.

Pedagogisk AT finns i Uppsala sedan tre år tillbaka. Förebilden har Martin Wohlin hämtat från brittisk sjukvård, med dess karriärmöjligheter för underläkare. Där ses pedagogiskt arbete som en merit.

– Jag undervisade i Dundee under några år och började dra i lite trådar när jag flyttade hem 2010 för en ny form av AT som ändå har vissa likheter med forskar-AT. Det tog några år att lösa alla delar med finansiering och organisation, men jag hade ett starkt stöd från Marie Tollefsen Markström på KTC och Sune Larsson, forsknings- och utvecklingsdirektör på Akademiska sjukhuset.

Med det upplägg som används i Uppsala kommer det sex månader långa pedagogiska AT-blocket efter sedvanligt inledande tjänstgöringsavsnitt inom kirurgi eller medicin.

Allt fokus läggs då på att AT-läkaren ska undervisa och utvecklas pedagogiskt. Under pedagogikblocket är även fem veckor öronmärkta för ett projektarbete med inriktning på att utveckla och förbättra allmäntjänstgöringen vid Akademiska sjukhuset.

Susann Järhult är akutläkare på Akademiska och har arbetat med de läkare som haft pedagogisk AT. Hon menar att satsningen bidrar till en starkare undervisningskultur på akutmottagningen, där pedagogik, kommunikation och teamarbete är centralt.

– Det är helt i linje med hur vi vill jobba. De här AT-läkarna har verkligen blivit en resurs för oss, med ett bidrag till verksamheten som uppskattas av medarbetarna och som stärkt samarbetet med universitet.

I en framtid hoppas Martin Wohlin att pedagogik får ökad status även inom specialisttjänstgöring. Han är övertygad om att pedagogisk kompetens kommer att ses som mer meriterande och nödvändig för att utveckla vården.

– Det stora intresset från studenterna, och även att andra sjukhus visar intresse för hur vi jobbar, pekar mycket tydligt i den riktningen. Att vi nu har en växande grupp unga läkare med särskild kompetens att utbilda gör att vi kan arbeta mer systematiskt med att implementera förbättringar i sjukvården.

Läs också:

»Bra att förstärka det pedagogiska intresset i läkarkåren«

Pedagogisk AT i Östergötland: »Studenternas intresse en viktig drivkraft«