Martin Blaser är professor i medicin och mikrobiologi vid amerikanska NYU School of Medicine. Foto: Felicia Lindberg

Martin Blaser är professor i medicin och mikrobiologi vid amerikanska NYU School of Medicine och var en av talarna på Karolinska institutets konferens »Bugs to bedside to biotech« den 28 oktober. Han har skrivit boken »Missing microbes« om konsekvenserna av överanvändning av antibiotika, som i förra veckan gavs ut på svenska under namnet »Maktlös medicin«.

Hos människor har mikroorganismer och alla dess gener, mikrobiomet, visat sig ha betydelse för bland annat immunförsvaret, metabolismen och hjärnans utveckling. Allt fler studier på djur och människor visar att antibiotikabehandling tidigt i livet kan kopplas till övervikt, diabetes och astma.

– Före tre års ålder är människans mikrobiom som mest dynamiskt. I min forskning intresserar jag mig för vilka konsekvenser det får om mikrobiomets mognad störs tidigt i livet, berättade Martin Blaser på konferensen.

Antibiotika, kejsarsnitt och flaskmatning är några faktorer som kan störa mikrobiomets mognad. Det intressanta är inte bara hur sådana faktorer påverkar barnet senare under livet, utan även hur kommande generationer påverkas, menar Martin Blaser.

– Studier på området tyder på att det sker en kumulativ förlust av mikroorganismer över generationer. Människor i vårt moderna samhälle kan ha förlorat hälften av den ursprungliga artrikedomen, sa Martin Blaser.

Hans egna studier på möss visar bland annat att antibiotikabehandling tidigt i livet leder till ökade fettnivåer i kroppen och en annorlunda uppsättning mikroorganismer i avföringen. Han har också visat att det finns särskilda kritiska perioder hos möss då störning av mikrobiomet får som störst konsekvenser. Hos människor är det svårare att studera, men de sex första månaderna är troligen kritiska, enligt Martin Blaser.

Har antibiotikabehandling under graviditeten betydelse?

– Ja, jag tror att antibiotikaanvändning under graviditet och förlossning kan påverka barnets mikrobiom och få konsekvenser senare i livet. I USA får 50–60 procent av alla gravida kvinnor antibiotika, ofta för att bekämpa grupp B-streptokocker, och det är även vanligt att antibiotika ges under förlossningen. I USA föds en tredjedel av alla barn med kejsarsnitt och då ges samtidigt antibiotika till kvinnan.

Vad kan läkare och annan vårdpersonal göra?

– Jag är inte precis den första att säga detta, men minska användningen av antibiotika tror jag är en viktig faktor. Antibiotika förskrivs alltför ofta och bör endast ges om det är absolut nödvändigt, särskilt till små barn.

Kommer sjukvårdens rutiner att förändras?

– Jag tror att man rutinmässigt kommer att undersöka alla bebisars avföring i framtiden, dock inte under min livstid. Läkare kommer att behöva ta reda på vilka mikroorganismer som saknas och sedan tillsätta dem.