Förra hösten initierades arbetet med en kompetensförsörjningsstrategi i Stockholms läns landsting, och blocköverskridande diskussioner har pågått under en tid. Den 15 november 2016 tas beslut om strategin i landstingsfullmäktige, men kritik har riktats från flera håll. Socialdemokraterna och Miljöpartiet i Stockholms läns landsting har nu valt att hoppa av samarbetet.
– Strategin saknar tydlig målbeskrivning och mätbara mål, och den är inte på något sätt förpliktigande. Eftersom dokumentet är intetsägande och riskerar att bli en ren pappersprodukt kan vi tyvärr inte ställa oss bakom det, säger Jens Sjöström, oppositionslandstingsråd (S).
Han menar att landstingsmoderaterna först i somras bjöd in till diskussion och sedan har vägrat ta till sig deras synpunkter. En av frågorna som Socialdemokraterna har drivit är ett förtydligande av utbildnings- och forskningsansvaret.
– Vi måste kunna kräva att all landstingsfinansierad vårdverksamhet deltar i utbildning av ny hälso- och sjukvårdspersonal och främjar forskning. Det ska vara en förutsättning för att få avtal med landstinget, säger Jens Sjöström.
Även Stockholms läkarförening är missnöjda med den föreslagna kompetensförsörjningsstrategin. Föreningen har haft många synpunkter men i slutändan inget inflytande alls, enligt ordförande Johan Styrud.
– Vi håller till stor del med Jens Sjöström i det här ärendet och tycker att strategin är väldigt luddig. För oss har den viktigaste frågan varit fortbildning, som det behövs betydligt mer av och som även bör vara individanpassad. Vi vill att det ska stå i dokumentet att det ska avsättas x antal timmar till fortbildning, men Moderaterna vill inte ha detta på pränt, säger Johan Styrud.
Peter Carpelan, forsknings- och personallandstingsråd (M) i Stockholms läns landsting, håller inte med om kritiken.
– Vi har haft ett osedvanligt brett samarbete och beaktat synpunkter från olika håll, men självklart är det så att alla inte kan bli helt nöjda. Jag kan inte se någon annan förklaring till att Socialdemokraterna och Miljöpartiet hoppar av än att de vill sätta käppar i hjulet för oss.
Fortbildning, ledarskap och lönebildning är några viktiga frågor i strategin, enligt Peter Carpelan. Han påpekar dock att det redan finns riktlinjer för fortbildning för läkare, och att det är upp till varje vårdenhet att följa dessa riktlinjer.
– Att skriva ner att läkare ska ha ett visst antal timmar fortbildning är stelbent eftersom behovet varierar för olika läkarkompetenser.
Peter Carpelan framhåller också att strategin är ett övergripande dokument, som ska brytas ned i mer konkreta handlingsplaner. Planen är att börja arbeta med dessa under 2017.
– Konkreta förslag som vi redan nu implementerar är att schemalägga läkarna mellan klockan 07-21 vardagar i enlighet med deras centrala kollektivavtal, att införa samma ersättningsnivåer för jour och beredskap inom hela koncernen samt att minimera andelen inhyrd personal. Framöver behöver vi på ett koncernövergripande sätt även börja vikta ST-blocken utifrån landstingets behov av specialistkompetens.
Strategin föreslås gälla till och med år 2021. En avstämning ska göras första halvåret 2019, och en samlad uppföljning av arbetet ska återrapporteras till landstingsfullmäktige under 2021.
– Det är viktigt att komma ihåg att de problem vi ser inom hälso- och sjukvården är nationella och inte specifika för Stockholm. Vi ska naturligtvis ta vår del av ansvaret, men den rödgröna regeringen har också ett stort ansvar att bland annat se till att det finns tillräckligt många utbildningsplatser på hälso- och sjukvårdsutbildningarna. Utbildningarnas kvalitet och innehåll måste dessutom motsvara landstingens och regionernas behov av kompetens, avslutar Peter Carpelan.