Läget för landstingen ser dystert ut enligt höstens ekonomirapport från Sveriges Kommuner och landsting, SKL, där kommunernas och landstingens ekonomi nagelfarits.
Fram till år 2020 väntas Sveriges befolkning öka med ungefär 650 000 personer. Dels på grund av den ökade invandringen, dels på grund av att många barn föds. Det ställer krav på omställningar och kostnadsökningar för både landstingen och kommunerna.
Samtidigt förutspår SKL en avmattning av BNP redan nästa år. Skatteunderlaget per invånare kommer att minska år 2018–2020.
Om inget sker beräknas kostnaderna vara 47 miljarder kronor större än intäkterna om fyra år.
För landstingen är läget extra allvarligt. Landstingens ekonomi är betydligt svagare än kommunernas och visade förra året ett negativt resultat, trots skattehöjningar.
– Landstingen har det väldigt tufft, sammanfattade SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog när hon presenterade rapporten.
Ett stort problem för landstingen har varit de kraftiga kostnadsökningarna, fem procent under 2015. Kostnader som har ökat snabbare än det demografiska trycket krävt, enligt Wallenskog. SKL räknar dock inte med att den höga kostnadsökningen håller i sig i år eftersom många landsting just nu arbetar hårt med att få bukt med de skenande kostnaderna.
Hur ska då landstingen klara den tuffa ekonomiska situationen?
– Är det tillräcklig kris börjar man jobba på ett nytt sätt. När man väl måste tror jag man klarar det, säger Annika Wallenskog och jämför den nuvarande sitsen med situationen på 1990-talet då landsting och kommuner skötte sina uppdrag trots en mycket kärv ekonomi.
Hon nämner bland annat satsningar på e-hälsa och utveckling som gör det möjligt för kroniker att ta ett större egenansvar som några lösningar.
Enligt SKL behöver även staten göra insatser. En höjning av statsbidragen bedömds vara nödvändig. Lena Micko, ordförande för SKL, riktar kritik mot den statliga detaljstyrningen, som hon anser försvårar långsiktig planering och till och med kan leda till ökade kostnader. Hon vill därför att de riktade statsbidragen ersätts av mer generella.
Ytterligare en statlig åtgärd som SKL efterfrågar är fler utbildningsplatser för tidsbegränsat anställda inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård.
Fakta
SKL gör Ekonomirapporten två gånger om året med samlade bedömningar av kommunernas och landstingens ekonomi på några års sikt. Rapporten är en av grunderna för kommuners och landstings budgetplanering och prioriteringar.
