Det förenklade sjukintyget skulle frigöra resurser för de komplicerade fallen och användas i okomplicerade fall där läkaren bedömde att det inte skulle behövas någon insats från Försäkringskassan eller arbetsgivaren för att patienten skulle kunna återgå i arbete. Sjukfallen skulle också förmodas bli längst 60 dagar och sjukskrivningstiden skulle hålla sig inom beslutstödets rekommendationer. Men effekterna blev inte de önskade. Sjuktalen gick upp. Alltför många sjukfall blev längre än avsett och andra borde egentligen ha lett till avslag, enligt en rapport från Försäkringskassans rättsavdelnings egen analys tidigare i år. Det ledde till att det förenklade sjukintyget helt enkelt stoppades av Försäkringskassan, i april i år.

Nu har Inspektionen för socialförsäkring (ISF) granskat varför det blev så här. Inspektionen skriver i sin rapport att läkare inte använde de förenklade intygen så som det var avsett och att handläggarna på Försäkringskassan heller inte ifrågasatte läkarnas användning av de förenklade intygen. Enligt ISF kantades införandet av bristande kontroll, bristande uppföljning och för mycket fokus på kundnöjdhet, läs: tillit till läkarnas bedömning.

– De förenklade intygen växte fram inom ramen för en styrfilosofi som fokuserade på kundnöjdhet och mindre fokus på kontroller. Men utan relevanta kontroller vet vi inte när det inte fungerar som avsett. Kontroller, uppföljning och utvärdering är en förutsättning för att statlig verksamhet ska fungera på ett sätt som gör att medborgarna har anledning att känna tillit till stats­förvaltningen, säger Maria Hemström Hemmingsson, ISF:s generaldirektör.

– Vi har funnit en rad brister i införandet av de förenklade intygen. Många av dessa hade kunnat hanteras om Försäkringskassan gjort en ordentlig riskanalys och exempelvis sett till att ett ändamålsenligt uppföljnings­system funnits på plats, säger Magnus Medelberg, en av författarna till rapporten.

Läs även:

Socialförsäkringsutredningen vill ge sjukvården tyngre roll

Sjukförsäkringen behöver snabb hjälp