Första kunskapsprovet analyserat

I oktober skrevs det nya medicinska kunskapsprovet, som ersätter TULE-provet, för första gången vid Umeå universitet. Läkare med utbildning utanför EU/EES måste klara det för att få en svensk läkarlegitimation. Många läkare har uttryckt en oro för svårighetsgraden i det nya provet. Men resultatet tyder inte på att det är svårare, enligt Magnus Hultin, läkare och lektor vid Umeå universitet, som har tagit fram provet.

– Jag tycker att det är glädjande att vi kunde godkänna nio stycken redan på första försöket. Nu hoppas vi att de som inte blev godkända kommer tillbaka och prövar en gång till. Jag tycker att provet väl speglar den bredd i kunskaper som man förväntar sig att en läkare som ska få svensk legitimation ska ha.

16 procent klarade det nya kunskapsprovet, jämfört med det senaste TULE-provet som bara 10 procent klarade vid det första provtillfället. Bland dem som skrev TULE-provet dessförinnan fick dock 23 procent godkänt och historiskt brukar nivån ligga runt 20 procent.

I TULE-provet var frågorna begränsade till fem specialistområden, medan det nya provet innehåller stickprov från hela läkarutbildningen. Det medicinska kunskapsprovet innehåller tre delar: en preklinisk del, en klinisk del baserad på patientfall och en del som innehåller en vetenskaplig artikel på engelska med frågor till. En annan skillnad är att man bara behövde komplettera de delar man inte klarade i TULE-provet. Delarna i det nya provet ses däremot som en helhet, klarar man en eller två delar måste man ändå skriva om allt.

Den del i det nya provet som deltagarna klarade bäst var att besvara frågor utifrån en vetenskaplig artikel på engelska – en del som många uttryckt farhågor för. Median var 6 poäng av totalt 9.

– Tvärtom visade det sig att tolkningen av en vetenskaplig artikel var den del som man hade lättast för, säger Magnus Hultin.

Median för delen med patientfall var 15 av 29. Den del som deltagarna klarade sämst var den prekliniska delen. Men enligt Magnus Hultin är den nödvändig.

– Söker man en legitimation ska man visa att man har den bredd som man får av en läkarutbildning. Det är en fråga om patientsäkerhet. Vi måste säkerställa att de som får en svensk legitamation har basen som behövs. 

Det medicinska kunskapsprovet har tagits fram av Umeå universitet på uppdrag av Socialstyrelsen. Provet har konstruerats för att med stickprov på kunskap pröva om den sökande har den kunskap som krävs för svensk legitimation. Utgångspunkten för kunskapskraven som ställs utgår dels från målen för en svensk läkarexamen, dels från målbeskrivningen för en AT-tjänst.

Frågorna har skickats på återremiss till frågekonstruktörerna tillsammans med statistik på hur de prövande svarat. Det har lett till att tre frågor har strukits eftersom de kan missuppfattas, och att några frågor bedöms ha fler rätta svarsalternativ än vad som fanns med i provet. 

– Nu kommer vi att fortsätta analysera de olika delarna för att se vad som fallit ut bra och vad som behöver förbättras från vår sida, säger Magnus Hultin.

För att testa provets svårighetsgrad var även tanken att en grupp AT-läkare skulle skriva det, men för få läkare var villiga att delta.

Varför just AT-läkare? En del av kritiken mot provet handlar ju om att det är svårt för läkare som har arbetat några år att ha den prekliniska kunskapen färsk i minnet.

– AT-läkare är de som står i begrepp att göra AT-provet och ska få sin legitimation. Det är på den nivån, för vinnande av legitimation, som färdigheterna ska prövas, säger Magnus Hultin.

Läs också:

Deltagare kritisk till nya provet