Att lärosätena får mer basanslag är positivt, liksom att Kommittén för klinisk basforskning får ökat anslag – även om förbundet anser att det senare är väl blygsamt.

Läkarförbundet tycker också att det är rätt att ta bort utbildningsbidraget för doktorander. Enligt propositionen ska det ske nästa år.

– När man väl har blivit doktorand ska det följa med en tjänst och en finansiering, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation och ledamot i förbundsstyrelsen.

Men förbundet saknar även en hel del i propositionen. Läkarförbundet har efterlyst bättre insatser så att fler läkare ska välja att forska parallellt med sitt kliniska arbete. En sjunkande andel läkare disputerar och många får problem när de har disputerat eftersom det är svårt att få en trygg anställning. Det leder, enligt Sofia Rydgren Stale, till att läkare hellre väljer en tryggare klinisk karriär.

Därför hade hon hoppats på konkreta förslag som kan göra det möjligt för läkare att kombinera kliniskt arbete med forskning.

– Man pratar om stärkta karriärvägar men det finns inga skarpa, hårda förslag. Det är viktigt att något görs. I dag ser vi att vi tappar många unga, lovande forskare. 

När den pågående utredningen »Trygghet och attraktivitet – en forskarkarriär för framtiden« kommer, hoppas Läkarförbundet på bättre meriteringstjänster, biträdande lektorat. Regeringen har även skjutit upp frågan om stipendiefinansiering av forskning tills utredningen är klar.

Att Vetenskapsrådets förslag till kvalitetsgranskning av forskning, FOKUS, inte blir verklighet sörjer Sofia Rydgren Stale inte. Läkarförbundet valde att avstyrka förslaget i sitt remissvar.

– Forskning är så pass komplex och långsiktig att den inte är lätt att bedöma och styra med enkla indikationer. Vi är rädda att man hamnar i att försöka maximera utfallet i utvärderingarna i stället för att våga göra långsiktiga satsningar.

Läkarförbundet är dock positivt till att regeringen vill göra en översyn av hela styr- och resurssystemet.

Även Saco berömmer de höjda basanslagen, men anser samtidigt att mer resurser behövs för att trygga forskarnas villkor och se till att Sverige kan fortsätta hävda sig internationellt. Sacos ordförande Göran Arrius säger i en kommentar till forskningspropositionen att han hade förväntat sig mer pengar.

– För att det ska bli verklighet behöver anslagen dock höjas betydligt mer. Våra lärosäten kan inte trolla med knäna.

Däremot applåderas regeringens vilja att öka rörligheten bland forskare genom en tydligare karriärstruktur, förbättrad samverkan med det omgivande samhället samt målet att öka andelen kvinnliga professorer.

– Dagens situation med låg rörlighet inom akademin är inte bra. Högskolorna måste bli bättre på att värdesätta extern kompetens och där tror jag att regeringen är något bra på spåren, säger Göran Arrius.

Läkarförbundets förslag till forskningspropositionen

  • Förbättra möjligheterna att kombinera forskning och kliniskt arbete genom hela yrkeslivet, bland annat genom kombinationsanställningar.
  • Skapa förutsättningar och stimulera läkare att tidigarelägga starten av sin forskarkarriär, bland annat genom fler tjänster som forskar-AT och forskar-ST.
  • Tydliggör sjukvårdens ansvar för den kliniska forskningen i vardagen.
  • Förstärk finansieringen av patientnära forskning och beakta dess förutsättningar vid utvärdering av anslag, bland annat genom ökade anslag till Kommittén för klinisk behandlingsforskning.
  • Öka de direkta anslagen till universiteten för långsiktiga satsningar och prioritera fria projektanslag.