Ingen oredlighet i forskning har förekommit, och Centrala etikprövningsnämndens expertgrupp för oredlighet i forskning har sträckt fakta till bristningsgränsen för att tillfredsställa behoven hos medier och det vetenskapliga etablissemanget i Sverige.

Det hävdar Paolo Macchiarini, som tillsammans med fem medförfattare nu lämnat in ett yttrande till Karolinska institutet (KI) angående en av de två artiklar som Centrala etikprövningsnämndens expertgrupp för oredlighet i forskning tidigare kritiserat. Expertgruppen gjorde bedömningen att Paolo Macchiarini, liksom samtliga medförfattare, gjort sig skyldiga till oredlighet i forskning i en vetenskaplig artikel publicerad i Nature Communications, »Experimental orthotopic transplantation of a tissue-engineered oesophagus in rats« (2014;5:3562)

Artikeln handlade om transplantationer av konstgjord matstrupe på råtta, där resultaten enligt Centrala etikprövningsnämndens expertgrupp framfördes som positiva, trots att de inte var det.

– Sammantaget ger hela artikeln en vilseledande presentation, tolkning och beskrivning av de resultat som forskningen har lett fram till, sa Lena Berke, ordförande i expertgruppen för oredlighet i forskning, då.

Till exempel menade expertgruppen att råttorna som använts i försöken i själva verket farit mycket illa, vilket enligt expertgruppen stod i motsats till vad artikeln hävdade.

De nu anklagade forskarna med Macchiarini i spetsen anser att detta är en helt felaktig tolkning av resultaten i artikeln. De anser att expertgruppen helt enkelt inte förstått artikeln, eller kunnat tolka resultaten.

»Det verkar råda en oenighet över vår tolkning av resultaten, men det står klart från yttrandet att expertgruppen antingen har läst fel eller missförstått manuskriptet«, går det att läsa i författarnas yttrande.

Den andra kritiken som Centrala etikprövningsnämndens expertgrupp framförde var att dokumentationen i det aktuella fallet var undermålig och utgjorde ett allvarligt avsteg från god vetenskaplig sed.

Här håller författarna med om att viss originaldokumentation kunde och borde varit bättre, men de anser inte att slarvigt förda anteckningar kan konstituera oredlighet i forskning.

»Slarviga anteckningsböcker av juniora teammedlemmar eller försvinnande av pappersjournaler på en institution kan och ska, så länge det inte leder till misstag i faktisk datainsamling och tolkning, inte märkas som oredlighet i forskning«, skriver de i sitt yttrande.

Om expertgruppen baserat sin kritik på att några journaler för försöksdjuren inte gick att hitta, menar författarna att det är en fråga för KI själva, eftersom de ytterst ansvarar för dessa. 

Författarna riktar även kritik mot bristfällig redovisning av intressekonflikter hos dem som utfört utredningen, och ifrågasätter om de verkligen kunnat förhålla sig neutrala i det aktuella fallet. Dessutom menar författarna att det fanns politiska och mediala påtryckningar för att få ett fällande utslag.

Sammanfattningsvis anser de att en utredning om oredlighet överhuvudtaget inte kan utföras i Sverige, och förordar en oberoende internationell utvärdering av fallet.

Paolo Macchiarini har sedan tidigare även anmält Centrala etikprövningsnämnden till Justitieombudsmannen.

Lena Berke, ordförande i expertgruppen för oredlighet i forskning vid Centrala etikprövningsnämnden, har inte hunnit läsa forskarnas yttrande, men anar ändå vad deras kritik handlar om.

– Jag kan tänka mig att det är det som är kärnan, att det enligt dem i själva verket är vi som inte förstått att det inte begåtts vetenskaplig oredlighet. Vi haft en expert som har granskat detta, och han (Macchiarini, red anm) har fått ta del av vad hon har tyckt, och han har kommunicerat med oss i efterhand. Det är olika uppfattningar om detta. Vi har vår uppfattning och han har sin, säger Lena Berke.

Gällande dokumentationen tycker man att slarviga anteckningar inte kan utgöra oredlighet, vad är din kommentar till det?

– Det måste ju finnas dokumentation för vetenskapliga försök. Något kan vara slarvigt gjort, och då är det kanske inte vetenskaplig oredlighet. Men kan man inte reda ut vad som egentligen har hänt, då är det svårt att se att det inte är vetenskaplig oredlighet. Vi tycker olika.

Det är nu upp till KI:s rektor att besluta huruvida författarna gjort sig skyldiga till forskningsfusk eller inte. Enligt Henrik Grönberg, vikarierande prorektor vid Karolinska institutet, kommer ett slutgiltigt besked i frågan relativt snart.

– Vi hoppas att det kommer fattas i slutet av november. Vi vill att detta ska bli utrett, men det får inte ta för lång tid heller, säger han.