Det framgår av en skrivelse där regeringen redovisar sin bedömning av Riksrevisionens rekommendationer i rapporten »Säkra och effektiva läkemedel – hur hanterar staten läkemedelsindustrins inflytande?« Riksrevisionen har i rapporten granskat regeringen, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Eftersom de granskade myndigheterna fattar beslut eller ger vägledning som påverkar företagens möjligheter till återbäring behöver de vara vaksamma på risken för strategisk påverkan från läkemedelsindustrin, som har ett informationsövertag.
Riksrevisionens rekommendationer är att Läkemedelsverket inte involveras i regeringens innovationspolitik, att Läkemedelsverket ges tydligare incitament att inte prioritera ner säkerhetsorienterade uppgifter samt att myndigheterna får i uppdrag att samverka mer. På samtliga punkter gör regeringen en annan bedömning.
Regeringen framhåller att målen inom hälso- och sjukvårdspolitiken, folkhälsopolitiken och innovationspolitiken inte behöver innebära motsättningar. Bedömningen är att målet för innovationsarbete bör finnas kvar i Läkemedelsverkets regleringsbrev, även om myndigheten främst ska utöva kontroll och tillsyn. Regeringen kommer däremot att ge Läkemedelsverket och andra berörda myndigheter i uppdrag att inventera nuvarande rutiner och arbetssätt och vid behov revidera dessa. Syftet är att säkerställa ett kontrollsystem som hanterar risk för otillbörlig påverkan.
Regeringen avser inte att ge Läkemedelsverket i uppdrag att prioritera upp det renodlade säkerhetsarbetet, eftersom myndigheten redan har som uppgift att bedöma ett läkemedels nytta i förhållande till dess risker. Regeringen påpekar i skrivelsen att styrningen av myndigheter bygger på tillit, och att man därför ogärna ger uppdrag om prioritering av de instruktionsenliga uppgifterna. En annan fråga som regeringen lyfter fram är att det inom ramen för den nationella läkemedelsstrategin under 2017 finns möjlighet till säkerhetsrelaterade uppdrag.
Regeringen bedömer också att SBU, Läkemedelsverket och Socialstyrelsen är medvetna om risken för skevhet i publicerade data. De samarbetar när det gäller jävsdeklarationer för sina externa experter och har en gemensam upparbetad struktur för sin hantering av detta. Något särskilt uppdrag för samverkan bedöms därför inte behövas. De tre myndigheterna ingår dessutom i det statliga rådet för styrning med kunskap avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst, som bildades 1 juli 2015. SBU och Socialstyrelsen har också börjat samarbeta med övriga nordiska länder för att få en större bas att anlita experter från.
Läs tidigare artikel:
Riksrevisionen: Värna oberoendet gentemot läkemedelsindustrin