Införandet av standardiserade vårdförlopp (SVF) i cancervården bedöms ha goda möjligheter att effektivisera vården och korta väntetiderna, enligt Socialstyrelsens lägesrapport för 2016 som presenterades för regeringen 29 november.

Sedan 2015 har vårdförlopp för 18 olika cancerdiagnoser införts. Inspirationen kommer från Danmark, som arbetat med standardiserade vårdförlopp inom cancervården sedan 2007 (så kallade pakkeforløb). I Danmark har man kunnat påvisa positiva effekter på väntetider och överlevnad, men också vissa risker.

– Det finns just nu en risk för att man utreder för många patienter enligt SVF och att andra patientgrupper som har behov av samma undersökningar då får vänta längre. Även patienter med samsjuklighet kan riskera förlängda vårdtider, säger Ingrid Schmidt, projektledare på Socialstyrelsen.

– Samtidigt är misstanke om cancer något som behöver utredas så snabbt som möjligt. Under satsningens gång bedömer vi att detta är utmaningar som kommer att kunna hanteras i verksamheterna, fortsätter hon.

Socialstyrelsen konstaterar bland annat att det under 2016 genomförts omotiverat många datortomografiundersökningar för utredning av cancer i urinblåsa och urinvägar. Enligt rapporten riskerar undanträngningar att uppstå, främst till följd av kapacitetsbrister inom patologi och bild- och funktionsmedicin.

– Det är viktigt att föra en kontinuerlig diskussion om den etiska plattformen i de patientnära verksamheterna för att förhindra undanträngningar, säger Ingrid Schmidt.

En enkät som Socialstyrelsen skickat ut till 298 primärvårdsläkare från olika landsting och regioner visar att en majoritet är positiva till satsningen på SVF. Flera pekar dock på utmaningarna: »… det är en alltför stor grupp patienter som uppfyller kriterierna för standardiserade vårdförlopp. Av alla dessa som uppfyller så är det inte rimligt att remittera alla«, kommenterar en läkare.

De flesta av läkarna är nöjda med att kunna erbjuda snabbare utredning och tydligare information om vad som kommer att hända och när. Drygt 70 procent bedömer att SVF har mycket eller ganska stor påverkan på patientens trygghetskänsla under utredningstiden. Men det finns också farhågor om att snabbare utredning, liksom själva språkbruket, kan skapa onödig stress och oro hos patienter och närstående. Standardiserade vårdförlopp erbjuds patienter med en »välgrundad misstanke« om cancer utifrån en nationell definition. »För en del patienter går det för fort. Alla har inte tänkt att deras symtom kan bero på cancer. De hamnar som i chock«, skriver en läkare.

Andra synpunkter från läkarna är att kommunikationen med annan specialistvård behöver förbättras samt att SVF medför ökad administrativ börda för primärvården. En del uppger till exempel att standardremisser för SVF är komplexa och krävande. Men det finns också läkare som tycker att remisserna ger en tydlig vägledning. »Mitt arbete underlättas av att specialistkliniken nu accepterar företeelsen ‘välgrundad misstanke’«, är en av kommentarerna.

– För det fortsatta arbetet med standardiserade vårdförlopp är det viktigt att tänka långsiktigt och försöka se till att nya arbetssätt, rutiner och teamarbete sätter sig. Så småningom kanske vi ser spridningseffekter till andra områden utanför cancervården, säger Ingrid Schmidt.

Hon nämner de koordinatorer som nu anställs inom cancervården som ett exempel. Koordinatorernas roll är bland annat att säkra tidsbokning och remisskodning, samt förbereda och strukturera multidisciplinära konferenser.

– De kan vara en nyckel till smidigare vårdprocesser även i andra delar av sjukvården, säger Ingrid Schmidt.

Läs hela Socialstyrelsens rapport här.