Regeringen och Sveriges Kommuner och landsting, SKL, fortsätter stödja kvalitetsregistren under 2017. Registren får 100 miljoner kronor från landstingen och 112 miljoner kronor från staten. Dessutom har man kvar 40 miljoner i outnyttjade, tidigare avsatta, medel från landstingen. Satsningen under 2017 blir dock lägre än under 2012–2016, då registren fick 320 miljoner kronor per år.

– Kvalitetsregistren är nyckeln till ett framgångsrikt förbättringsarbete i vården med patientnyttan i fokus. Därför är det viktigt att stat och landsting fortsätter att stödja arbetet, säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) i en kommentar.

2017 blir ett slags »övergångsår« för de nationella kvalitetsregistren. Den statliga satsningen på registren som pågått mellan 2012 och 2016 avslutas, samtidigt som en översyn av kvalitetsregistersystemet ska göras nästa år. Syftet är att hitta en långsiktig och stabil modell för driften av registren i framtiden. I mars 2017 väntas ett förslag presenteras, och det nya systemet är tänkt att införas 2018.

Statens satsningar på kvalitetsregistren har tidigare fått kritik från både Riksrevisionen och Myndigheten för vårdanalys. 2013 varnade Riksrevisionen för att satsningen riskerar att missa ett viktigt mål – att de ska användas i det lokala kvalitetsarbetet. Bland annat påtalades risken för toppstyrning när man satsar stora pengar på att få upp täckningsgraden genom prestationsersättningar till landstingen. Det undergräver principen att det ska vara frivilligt för vårdenheterna att medverka och riskerar att leda till att registren upplevs som en administrativ börda snarare än ett hjälpmedel, menade Riksrevisionen som rekommenderade regeringen att minska satsningarna på kvalitetsregistren, och då i synnerhet den prestationsbaserade delen. 

I en rapport som kom samma år, visade Myndigheten för vårdanalys att endast två av de sex effektmål som satsningen på kvalitetsregister siktade på hade uppnåtts.