– Genom en nationell läkemedelslista kan vi få en både säkrare och mer modern informationshantering, och undvika många skador som i dag sker när läkemedel kombineras på ett felaktigt sätt, säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström i ett pressmeddelande.
Den nya lagen – lagen om nationell läkemedelslista – föreslås ersätta lagen om receptregister och lagen om läkemedelsförteckning. Genom den nationella läkemedelslistan kan läkare se alla läkemedel en patient fått förskrivet på recept. Enligt det nya lagförslaget ska det även gå att se ordinationsorsak, senaste datum för uppföljning eller utsättning av läkemedelsordinationen samt aktiv substans i läkemedlet. Det som dock inte går att se är läkemedel som har ordinerats när patienten ligger på sjukhus.
Den nationella läkemedelslistan är efterlängtad. Trots att Sverige är det land som har störst andel e-recept kan förskrivande läkare inte se vilka mediciner en patient har. I september släppte Läkarförbundet behovsanalysen »Nationell läkemedelslista nu!« med syfte att skynda på införandet av läkemedelslistan.
– Det är få saker som vi är så rörande överens om som att vi behöver en nationell läkemedelslista – så man kan undra varför vi fortfarande står och trampar och inte hunnit längre, sa Emma Spak, ordförande i Läkarförbundets råd för läkemedel, IT och medicinteknik när den presenterades.
I behovsanalysen framkommer vad läkarna vill ha: en gemensam informationskälla för hela sjukvården där patientens alla aktuella och tidigare läkemedelsordinationer finns samlade. Det som finns i dag är fragmentarisk, ofullständig och splittrad information från olika källor, vilket skapar frustration och en allmän uppfattning om att systemet inte går att lita på. I avsaknad av fullständig information är det enligt rapporten patienten själv som är den viktigaste källan, och hen är inte alltid tillförlitlig.
Förslaget bygger på tidigare utredningar, men har vidareutvecklats. Tidigare lagförslag om en samlad läkemedelslista har fått kritik från tunga remissinsatser, bland annat Datainspektionen, på grund av integritetsproblematik. Därför har stor vikt lagts vid att lösa detta i det nya lagförslaget. Socialdepartementet har tagit in särskild juridisk kompetens som har arbetat fram delar av förslaget i samråd med Datainspektionen.
I regel gäller att läkaren måste ha patientens samtycke för att få tillgång till den nationella läkemedelslistan, med undantag i akuta nödfall eller om patienten är beslutoförmögen. Ytterligare ett undantag från samtycket är om en patient har förskrivits narkotiska läkemedel. Patienten har möjlighet att spärra uppgifter till viss del, men då kommer det att synas att delar är dolda samt om spärren rör narkotiska läkemedel.
Önskemålen har, som Läkartidningen tidigare skrivit, varit många inför den nationella läkemedelslistan. Några är att den bör vara integrerad i journalsystemet, innehålla information om behandlingsändamål och delvis kunna spärras av patienten.
Från Läkarförbundet har man poängterat vikten av att läkemedelslistan är enkel att komma åt, att den ska vara komplett – den bör visa både förskrivna läkemedel och rekvisitionsläkemedel. Ett annat önskemål från förbundet har varit att läkaren ska informeras om vilka läkemedel som patienten hämtar ut, eftersom det är viktigt att veta för att göra en fortsatt bedömning.
Nu går lagförslaget ut på remiss under cirka tre månader. Men det kommer att ta tid innan den nationella läkemedelslistan blir verklighet.
– Svårt att säga, men kanske om 2-3 år, säger Gabriel Wikström till Dagens Nyheter.
Läs mer:
Många önskemål inför nationell läkemedelslista
Läkarförbundet trycker på för nationell läkemedelslista
