Kunskapsprovets praktiska del går till som ett OSCE-prov under läkarprogrammet. Bilden är från ett OSCE-prov tidigare i år. Foto: Mattias Pettersson.

Som Läkartidningen tidigare berättat har provets teoretiska del väckt en hel del debatt. I förra veckan var det dags för dem som klarade den teoretiska skrivningen att genomföra provets andra, praktiska, del.

Det praktiska provet genomförs i form av två OSCE-cirklar (objective structured clinical examination). Den ena består av 14 aktiva 6-minutersstationer och den andra av fyra aktiva 14-minuters OSCE-stationer. Varje station består av ett eget rum, där en skådespelare agerar patient. På dörren sitter information om patienten och vad som kommer att ske i rummet. Ett stickprov av kliniska situationer, exempelvis anamnes, HLR, information, status, undersökningar och tolkning av undersökningar, testas.

Åtta personer deltog vid provtillfället. Fem av dem godkändes och kan därmed gå vidare till en kurs i författningskunskap, följt av sex månaders praktisk tjänstgöring. Därefter kan Socialstyrelsen besluta om läkarlegitimation.

Magnus Hultin som är universitetslektor vid Umeå universitet och ansvarig för kunskapsprovet, tror att fler kommer att klara nästa omgång.
– Nu har vi riggat systemet och sjösatt både det teoretiska och praktiska. Det här var första gången som provet skrevs. Nu förväntar vi oss att folk sett vilken typ av frågor det är och fått upp ögonen för bredden som provet ska pröva.

Han har noterat två saker utifrån erfarenheten från första omgången av provet och de kommentarer som har kommit in. Den första är att det är viktigt att vara beredd på provets stora bredd – något som skiljer det från det tidigare TULE-provet. Den andra handlar om språkkunskaper.
– Relativt många har inte förstått att man måste ha en väl fungerande svenska för att klara både det teoretiska och praktiska provet.

Umeå universitet, som har utformat det nya medicinska kunskapsprovet på uppdrag av Socialstyrelsen, har även fått frågor om hur man ska läsa på.

Vad ger ni för råd då?
– Det är en väldigt bred bakgrund på dem som skriver provet, så råden blir lite olika till olika individer. Men det ena som krävs är att man har repeterat sin grundutbildning. Det andra som krävs är att man har en fungerande svenska, och har grunderna för att förstå en vetenskaplig artikel på engelska. När det gäller det praktiska provet så måste man ha övat på den här typen av examination och kunna kommunicera på svenska även i akuta situationer.

Läkarna som ska skriva provet kan ta del av det material som används i den svenska läkarutbildningen vid Umeå universitet. De har även tillgång till kursmålen, ämnesmålen och ämnesguider, för att kunna bocka av vilka teoretiska kunskaper som förväntas.

– Det vi inte har är en ren självstudieguide. Det finns däremot exempelvis vid Göteborgs förberedande preparandkurs.  Vi får se om den typen av kurser kan sprida sig till fler ställen. Jag tror att den typen av hjälp till självhjälp skulle vara av godo för de som förbereder sig, säger Magnus Hultin.

Kursen i fråga är en tio veckor lång introduktionsutbildning som ges inför det medicinska kunskapsprovet. Den har tagits fram av Arbetsförmedlingen och Göteborgs universitet.

Umeå universitet har en referensgrupp med externa sakkunniga som ser över frågorna och resultaten från den första omgången av det medicinska kunskapsprovet för att kvalitetssäkra och utveckla det.

– Vi kommer att gå igenom och diskutera detta i början av januari. Vi kommer även prata om hur vi ska sprida information om hur provet är uppbyggt, säger Magnus Hultin.

De som inte klarade provets teoretiska del har ytterligare två chanser på sig att skriva det, inom två år från det första provtillfället. De som inte fått godkänt på det praktiska delprovet har en chans till, men även detta måste ske inom loppet av två år från det datum då de första gången skrev det teoretiska delprovet. 

Kunskapsprovet ska erbjudas fyra gånger per år. Nästa tillfälle för det teoretiska delprovet är 21 januari och 23–24 mars för det praktiska.

Läs tidigare artiklar:

Kunskapsprov vållar debatt

Skarp kritik mot provet från Läkartidningens panel

Provansvarig: »Man bör visa att man behärskar grunderna«

Det praktiska provets innehåll

Korta stationer (6 minuter)

  • Medvetandesänkt patient på akuten, handläggning av ett A och B-problem.
  • Mottagningsbesök med mätning av Ankel-Arm-index.
  • Anamnestagande vid demensutredning.
  • Diagnostik och behandling av patient med allvarlig pneumoni.
  • Handläggning av medvetandepåverkad patient med hypoglykemi.
  • Information till patient med KOL.
  • Nervstatustagning på patient i koma (vitalparametrarna redan säkerställda).
  • Stabilitetstest av knä.
  • Gynekologisk undersökningsteknik.
  • Akut handläggning av patient med anafylaktisk reaktion.
  • Tolkning av röntgenbilder.
  • Handhavande av ögonmikroskop för akut diagnostik.
  • Diagnostik på en patient med otoskleros.
  • Information om vaccination till skeptisk förälder.

 Längre stationer (14 min)

  • A-HLR tillsammans med två sjuksköterskor.
  • Motiverande samtal med patient som avvisar behandling mot högt blodtryck.
  • Suicidbedömning av deprimerad patient inkl riktad anamnestagning
  • Suturering av sårskada på underarm inkl information till patienten

Nya regler från juli 2016

Den första juli i år började ett nytt system gälla för läkare med utbildning utanför EU/EES. Efter att läkaren fått sin utbildning granskad av Socialstyrelsen, måste samtliga läkare med utbildning utanför EU– även färdiga specialister – klara det nya medicinska kunskapsprovet som består av ett teoretiskt prov och ett praktiskt prov.

Läs mer här vad som gäller för att få en svensk läkarlegitimation.