I juni 2013 kom Socialstyrelsen med ett nationellt kunskapsstöd, med rekommendationer för hur den palliativa vården bör fungera. Nu har myndigheten följt upp hur råden följs. Resultaten, som presenteras i två rapporter, visar vissa ljuspunkter men även att den palliativa vården har stora brister.
Patienter får inte rätt smärtlindring. Endast 38 procent smärtskattades under sin sista vecka i livet, visar statistik från år 2015. När det gäller palliativa verksamheter erbjuder i stort sett samtliga anhörigstöd, men bara sex av tio primärvårdsmottagningar erbjuder det. Och långt ifrån alla patienter som borde få brytpunktssamtal, får det. Förra året fick bara 55 procent av patienterna det.
– Att vara informerad har ett värde i sig. Brytpunktssamtalet ger också patienten en möjlighet att självständigt besluta hur han eller hon vill ha det under den sista tiden, säger Christina Broman, projektledare vid Socialstyrelsen, i en kommentar.
Och precis som tidigare har beskrivits i Läkartidningen, visar Socialstyrelsens utvärdering att den palliativa vården är ojämlik. Det finns stora skillnader i kommuner, regioner och landsting.
– Det är allvarliga brister, både vad gäller vården som ges till patienterna och den fortbildning och handledning personalen får, säger Christina Broman.
Vissa sjukhuskliniker ger ingen fortbildning alls. I primärvården anger ungefär 30 procent av vårdcentralerna att läkare erbjuds årlig fortbildning i palliativ vård. När det gäller sjukhuskliniker ser det sämst ut inom kvinnosjukvård, kirurgi och njurmedicin. Mest fortbildning ges inom onkologin. Där erbjuder sju av tio kliniker årlig fortbildning till personal som arbetar med palliativ vård.
Bara sju procent av läkarna och sjuksköterskorna i primärvården som arbetar med palliativ vård i livets slutskede får handledning. Socialstyrelsen beskriver det som oroande att så få erbjuds handledning: »I princip bör alla som arbetar med patienter i palliativ vård erbjudas handledning. Vården av palliativa patienter kan inte att göras om eller rättas till. Handledning säkerställer att personalen känner sig trygg i bemötandet av patienter i palliativ vård«.
Socialstyrelsen tar upp ett flertal förbättringsområden. Bland annat bör landstingen och kommunerna:
- Erbjuda fortbildning till personalen.
- Erbjuda handledning till personalen.
- Ge fler patienter i livets slutskede munhälsobedömning.
- Öka andelen patienter som smärtskattas.
- Säkerställa att fler patienter får brytpunktssamtal.
- Se till att fler verksamheter har rutiner för efterlevandesamtal.
I en debattartikel i Läkartidningen skriver Christina Broman och Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell att nationella målnivåer för den palliativa vården kommer att införas nästa år. Syftet är att få en mer jämlik palliativ vård.
Om några år kommer Socialstyrelsen göra en ny utvärdering av den palliativa vården. Här hittar du de två aktuella rapporterna:
Palliativ vård i livets slutskede – sammanfattning med förbättringsområden
Palliativ vård i livets slutskede – indikatorer och underlag för bedömning
Läs också:
Tema Palliativ medicin – en vård som breddas och berör alla
