Att ta bort gallblåsan är ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen i svensk sjukvård. Trots det visar rapporten att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att kunna avgöra om det är bättre att operera än att avvakta med operation vid gallstensbesvär eller akut gallblåseinflammation. Om man avvaktar får många, men inte alla, med tiden nya besvär som ibland resulterar i operation. I en del fall kan besvären vara allvarligare vid återfallet.
Om man bestämmer sig för att operera en patient med akut gallblåseinflammation bör det göras i det akuta skedet och inte senare, konstaterar Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Operationen kan ske inom några dygn utan att risken för komplikationer förefaller öka jämfört med en senarelagd operation. I dagsläget opereras strax över 60 procent i akut skede. Om denna andel skulle öka till 90 procent uppskattar SBU att vården skulle frigöra tre vårddagar per patient, totalt cirka 3 300 vårddagar per år. Det motsvarar knappt 26 miljoner kronor per år.
Om detta är praktiskt genomförbart är dock oklart och varierar troligen beroende på lokala och regionala förhållanden, framhåller SBU i rapporten. Att operera med kort varsel innebär att det måste finnas en flexibilitet i organisationen kring sjukhusens operationsresurser, som kan behöva omfördelas. I en situation där det inte finns operationstid tillgänglig riskerar man att tränga undan andra, redan planerade operationer. Medicinska prioriteringar kan behöva göras som innebär att man inte har möjlighet att operera gallblåseinflammation i det akuta skedet.
Rapporten visar också att operation som görs laparoskopiskt (via titthål) vid akut gallblåseinflammation minskar den totala risken för komplikationer till hälften jämfört med öppen operation. Titthålsmetoden används i 93 procent av fallen men kan vara värd att överväga i ännu fler fall, enligt SBU.
Rapporten finns att ladda ner här
