Hösten 2015 var Region Skåne först ut att införa journal via nätet inom psykiatrisk vård. Sedan dess har Region Kronoberg, Landstinget Dalarna och Landstinget i Värmland följt samma spår.

Martin Hultén, chefläkare vid Psykiatri Skåne, är nöjd med den nya digitala åtkomsten till journalsystemet.

– Efter ett drygt år kan vi konstatera att allt har flutit på relativt problemfritt, bortsett från några tekniska problem i uppstarten. Systemet har fungerat bra för både patienter och vårdpersonal, säger han.

Omställningen till journal via nätet infördes för att ge patienter i psykiatrin samma möjligheter till inflytande och delaktighet som patienter i den somatiska vården.

– Vi har märkt att patienter som läser sin journal via nätet ibland kommer med önskemål om rättelser och förtydliganden, och det tycker vi är bra för både läkare och patienter, säger Martin Hultén.

Diskussioner pågår nu om att införa journal via nätet även i barn- och ungdomspsykiatrin, som hittills varit undantagen.

– Där finns många svåra frågor att ta ställning till, såsom vem som ska få läsa journalen och vilken åldersgräns vi ska ha för åtkomst till journalen. 

Vad tycker läkarna om nätjournalerna?

– Överlag har vi upplevt att de är positiva och att det förändrade systemet inte har inneburit en ökad arbetsbörda eller varit problematiskt på andra sätt. Under våren 2017 kommer vi att genomföra en enkätundersökning bland vårdpersonalen för att få en bättre bild av deras syn på journal via nätet.

Vilka risker finns det för patienterna?

– Det finns förstås viss risk för att patienten missförstår det som står i journalen och tar illa vid sig. När patienten tar upp detta med sin läkare tror jag dock att man kan få en dialog som skapar en bättre kontakt mellan läkare och patient, säger Martin Hultén.

Hur skyddar ni patienten från att fara illa?

– I den psykiatriska öppenvården i Skåne blir osignerade anteckningar direkt synliga för patienten, men i slutenvården finns det en fördröjning (så kallat rådrum) på fyra veckor som en viktig säkerhetsåtgärd. Vi fick problem med fördröjningen i uppstarten varför vi under en period valde att stänga ner systemet helt.

– Det finns också möjlighet för läkaren att lägga in känslig information under sektionen »tidiga hypoteser«, som inte är synlig för patienten, men det är en funktion vi använder sparsamt. 

Går det att spärra sin journal?

– I dagsläget har patienten möjlighet att spärra hela sin journal, och även läkaren kan spärra journalen åt patienten om denne till exempel lever under hot och våld. Vi jobbar just nu på att man ska kunna spärra även delar av sin journal, säger Martin Hultén.

Blir journalerna tillgängliga i Region Skånes sammanhållna journalföring?

– Ja det stämmer, och det är för att öka säkerheten om en patient till exempel söker akut för något. Men endast behöriga får gå in och läsa journalerna.

Elin Karlsson, ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd, håller med om att patienter inom psykiatrin inte ska särbehandlas och att journal via nätet kan vara bra för vissa patienter. Hon påpekar dock att det finns risk för att vissa patienter far illa eller tappar förtroendet för sjukvården.

– Man bör inte ha ett journalsystem som är exakt likadant för alla, i stället anser jag att man ska göra en bedömning av varje enskild patient och i vissa fall dölja delar av journalen, säger Elin Karlsson.

Hon anser att man endast ska gå ut med signerade anteckningar och att det ska finnas ett rådrum.

– Inom psykiatrin är detta extra viktigt, eftersom en patient som exempelvis har en pågående psykos saknar sjukdomsinsikt och därför kan ha mycket svårt att hantera informationen.

Andra potentiella risker är att viss känslig information medvetet utelämnas av läkaren av rädsla för att uppröra patienten, eller att personer som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld eller våld i hemmet råkar illa ut.

– Jag skulle vilja se att man tar mer hänsyn till enskilda patienters behov. Det borde till exempel vara tekniskt möjligt att dölja ett helt besök i journalen i fall patienten så önskar.

Trots de risker som finns påpekar Elin Karlsson att hon i grunden är positiv till journal via nätet och den ökade transparensen som medföljer.

– Problem uppstår när man inte gjort ordentliga riskanalyser. I den somatiska vården finns det tyvärr en rad exempel på det.