Rekommendationerna, som är ute på remiss till och med 31 mars, skiljer sig enligt debattörerna i avgörande avseenden från aktuella riktlinjer för depression och ångest i våra grannländer. I en artikel på DN Debatt den 14 januari föreslår de att forskare med internationella och aktuella perspektiv på forskningsläget får i uppdrag att omarbeta riktlinjerna. Annars riskerar förenklingar och felaktiga tolkningar i förslaget att göra vården sämre och leda till fler sjukskrivningar, hävdar de.

Forskarna är kritiska till att psykoterapi inte alls nämns som behandlingsform vid svår depression. Detta skiljer de svenska rekommendationerna från de danska riktlinjerna från 2016 och de tyska från 2015, som starkt rekommenderar psykoterapi i kombination med läkemedel vid svår depression. De svårast sjuka patienterna i Sverige riskerar därmed att gå miste om den mest effektiva behandlingen, enligt debattörerna.

De kritiserar även Socialstyrelsens detaljerade prioritering av olika former av psykologisk behandling. Kognitiv beteendeterapi (KBT) lyfts fram som den bästa psykologiska behandlingen för de flesta diagnoser. Forskarna menar att psykodynamisk psykoterapi (PDT) och interpersonell terapi (IPT) är lika bra för depression och sannolikt även för flera ångesttillstånd.

I de nationella riktlinjerna från Danmark, Norge, Finland och Tyskland rekommenderas KBT, PDT och IPT i lika hög grad och man tydliggör att det saknas grund för att någon av metoderna skulle vara bättre än de andra. Forskarna påpekar också att aktuell forskning visar att faktorer som patientens önskemål och problembild, samarbetet mellan patient och terapeut och terapeutens relationsskapande förmåga har större betydelse än den specifika metoden.

Socialstyrelsen bemöter kritiken i en artikel i Dagens Nyheter den 15 januari.

– Det är alltid så att det finns olika uppfattningar om vad som är de bästa metoderna inom alla sjukdomsområden. Kritiken som uttrycks i debattartikeln är en del av det som vi kommer att titta närmare på för att avgöra vad vi behöver justera för slutversionen, säger Arvid Widenlou Nordmark, enhetschef på Socialstyrelsen, till DN.

– Vi har tittat på kombinationer av läkemedel och terapi i någon form, men vår slutsats är att det inte finns studier av tillräcklig kvalitet för att besvara frågan på ett bra sätt, fortsätter han.

En slutversion av de nationella riktlinjerna kommer att publiceras hösten 2017.

Läs också:

Magnetstimulering ska behandla fler med depression