Medellivslängden i Sverige har ökat sedan 1980. För personer födda 2015 beräknas medellivslängden till 84,0 år för kvinnor och 80,3 år för män. Skillnaden mellan könen har därmed minskat från cirka sex år 1980 till knappt fyra år 2015. Längst är medellivslängden i Kronobergs och Hallands län, kortast i Norrbottens och Västernorrlands län.

Rapporterna från Socialstyrelsen visar att allt fler överlever sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke, diabetes och cancer, och att vårdskadorna har sjunkit med drygt tio procent sedan 2013. En annan positiv utveckling är att andelen äldre personer som får läkemedel som bör undvikas har minskat över tid i samtliga landsting. Antalet självmord ligger dock kvar på samma nivåer som för 15 år sedan, och är betydligt vanligare bland män och lågutbildade än bland kvinnor och högutbildade.

Väntetider varierar stort

Rapporterna visar att tillgången till och kvaliteten på svensk hälso- och sjukvård fortfarande är starkt kopplad till kön, bostadsort och utbildning. Väntetiderna varierar till exempel stort i landet. Andelen patienter som väntade högst 90 dagar på besök i specialiserad vård under september 2015 var 93 procent i Gotlands län och 65 procent i Jämtlands län. I Gotlands län fick 93 procent av patienterna en planerad operation inom 90 dagar jämfört med 52 procent i Örebro län.

Antalet överbeläggningar och utlokaliseringar inom den slutna somatiska vården har ökat sedan 2013, och andelen överbeläggningar varierar stort över landet. Vårdskador är dubbelt så vanligt hos utlokaliserade patienter.

Statistiken visar en liten men oroväckande ökning av förlossningsskador hos nyfödda barn samt akut återinskrivning av modern efter förlossning. Sju procent av förstagångsföderskorna i Stockholms län drabbades av allvarliga bristningar vid förlossningen, jämfört med knappt fyra procent i Halland.

Fallskador kostar många miljarder

Fallskador bland äldre fortsätter att öka. 2015 fick drygt var tionde person över 65 år uppsöka sjukhus eller läkare på grund av en fallskada. Kvinnor faller och skadar sig i betydligt större utsträckning än män, men en större andel män avlider till följd av fallskador. 2015 hade Stockholms län och Gotland flest fallskador som ledde till slutenvård eller läkarbesök per 100 000 invånare. Minst andel hade Gävleborg. Enligt Socialstyrelsens beräkningar uppgick kostnaderna för fallskador till 7,4 miljarder kronor för landstingen och 3,7 miljarder för kommunerna.

Endast 13 procent av alla frakturdrabbade patienter erbjuds läkemedel mot benskörhet trots att Socialstyrelsens fastställda målnivå är minst 30 procent. Återigen är de regionala skillnaderna stora.

Saknas strokeenheter

Socialstyrelsen rekommenderar att minst 90 procent av alla strokepatienter vårdas direkt på strokeenhet under den akuta fasen. Många landsting når inte upp till målnivån, och 13 av 21 landsting har ett eller flera sjukhus som inte fullt ut uppfyller kriterierna för fullgoda strokeenheter. Det så kallade sväljtestet som rekommenderas vid stroke genomförs på närmare 98 procent av alla strokepatienter i Jönköpings län jämfört med endast 67 procent i Västerbotten.

Gävleborgs län har högst letalitet i hjärtinfarkt, 32 procent dör inom 28 dagar jämfört med 23 procent i Dalarna. Andelen patienter som erbjuds ett fysiskt träningsprogram efter hjärtinfarkt har ökat med drygt 10 procentenheter på fem år, men även här är de regionala skillnaderna stora. I Jämtlands län erbjuds 20 procent av patienterna detta jämfört med 87 procent på Gotland.

Ladda ner Socialstyrelsens rapporter här:

Öppna jämförelser 2016 – En god vård? Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat

Öppna jämförelser 2016 – Säker vård – En indikatorbaserad uppföljning