Av Socialstyrelsens rapport »Nationella planeringsstödet 2017« framgår det att hälso- och sjukvårdens behov av läkare är större än tillgången. Framför allt gäller det yrkeserfarna läkare och specialistläkare, särskilt inom psykiatri och allmänmedicin.

När det gäller läkare under utbildning är det brist på ST-läkare inom allmänmedicin, geriatrik och psykiatri. För utexaminerade läkare är det balans mellan efterfrågan och tillgång, medan väntetiderna ökar för att få AT-tjänst.

Sverige utbildar ännu inte fullt ut för landets behov och läkare utbildade i andra länder är ett viktigt tillskott för försörjningen av läkare, enligt rapporten, som även behandlar tillgången på barnmorskor och sjuksköterskor. Socialstyrelsen noterar att det är obalans i ökningen av olika personalkategorier i relation till varandra. Tillväxttakten för barnmorskor och sjuksköterskor har legat långt under den för läkare sedan 1990-talet. Mellan 2009 och 2014 ökade tillgången på läkare med tio procent och tillgången på specialiserade läkare med sex procent, medan tillgången på sjuksköterskor bara ökade med en procent. Tillgången på specialistsjuksköterskor minskade med sju procent.

Tillgången på personal är också olika över landet. Medan Sjukvårdsregion Stockholm ligger i topp med 476 sysselsatta läkare per 100 000 invånare ligger Sydöstra sjukvårdsregionen i botten med 394. Specialistläkarna är också flest i Stockholmregionen, 333 stycken per 100 000 invånare – i norra sjukvårdsregionen är de 260.

Det omvända förhållandet gäller sjuksköterskor. Där ligger Stockholmsområdet i botten med 983 sjuksköterskor per 100 000 invånare. Flest är de i Uppsala/Örebro, 1 139 stycken. Även när det gäller specialistsjuksköterskor ligger Sjukvårdsregion Stockholm sämst till med 407 stycken per 100 000 invånare. Flest är de i Norra sjukvårdsregionen, 592 stycken.

Det utbildas fler läkare och sjuksköterskor än tidigare. Antalet utbildningsplatser har ökat mellan 2010 och 2015, från 1 380 till 1 635 för läkare, en ökning med cirka 18 procent, och från 4 931 till 5 546 för sjuksköterskor, cirka 12 procents ökning. Antalet förstahandssökande till varje utbildningsplats är relativt konstant, cirka sex per plats på läkarlinjen, och cirka tre på sjuksköterskeutbildningen under samma period.

I dag är 27 procent av läkarna som är verksamma i Sverige utbildade inom EU/EES-området. Cirka 800 läkare med utbildning i annat land flyttar till Sverige varje år. Om denna inflyttning helt skulle upphöra beräknar Socialstyrelsen att antalet läkare minskar med sex procent under åren 2014–2030. Om de inflyttade läkarna fortsätter att vara lika många som tidigare kommer antalet att öka med 20 procent.

För sjuksköterskorna är prognosen att antalet kommer att minska med åtta procent under åren 2014–2030, trots att utbildningsplatserna ökar. 

Den förändring som haft störst inverkan sedan den förra årets rapport är befolkningstillskottet genom migration. Den har inneburit att behovet av hälso- och sjukvårdstjänster har ökat. Även om de olika personalkategorierna ökar i samma takt som förut, kommer detta ändå framöver att framstå som en minskning, skriver Socialstyrelsen. Men myndigheten ser också att tillskottet i befolkningen innebär att fler är i yrkesaktiv ålder. Även de yngre blir fler, vilket kan ge ett tillskott av yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården på sikt. Hittills har dock tillskottet till de legitimerade yrkesgrupperna genom den nytillkomna befolkningen varit marginellt, enligt rapporten.

Underlaget till rapporten kommer bland annat från en enkät riktad till landsting och regioner som Socialstyrelsen genomför varje år för att undersöka arbetsmarknadsläget inom hälso- och sjukvården. I enkäten har de också fått svara på hur de arbetar för att lösa personalsituationen. Bland åtgärderna finns rekrytering av hälso- och sjukvårdspersonal från andra EU- och EES-länder liksom utbildnings- och introduktionsinsatser för personer som är utbildade i länder utanför EU- och EES-området. Där finns också kompetenshöjande insatser för befintlig personal, inrättande av vårdnära tjänster för att ge vårdpersonal möjlighet att ägna sig åt medicinskt omhändertagande, och nya roller för legitimerade yrkesgrupper, exempelvis genom att anställa optiker inom ögonvård. 

Läs rapporten här:

Nationella planeringsstödet 2017, tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård

Nummer fyra i EU/EES-området

När det gäller antalet praktiserande läkare per 100 000 invånare ligger Sverige ganska konstant på en fjärde plats jämfört med andra länder i EU/EES-området. Österrike har legat högst varje år sedan 2006, och har under perioden fram till 2014 ökat från 445 till 505 läkare per 100 000 invånare. Norge har legat tvåa under hela perioden och har ökat från 379 läkare år 2006 till 443 år 2014. Sverige har de flesta åren varit fyra av 27 länder, med en ökning från 360 till 417 läkare år 2014. Danmark har legat på runt tiondeplatsen, med 364 läkare per 100 000 invånare år 2014. Den senaste uppgiften för Finland är 302 läkare år 2013, vilket då var en tjugondeplats.

Polen har sedan 2008 haft jumboplatsen och hade 231 praktiserande läkare per 100 000 invånare år 2014.

När det gäller praktiserande sjuksköterskor ligger Schweiz i topp med 1 756 per 100 000 invånare, följt av Norge med 1 689. Bland de nordiska länderna har även Danmark, Island och Finland fler sjuksköterskor än Sverige, som hamnar på åttonde plats år 2014 med 1 109 sjuksköterskor per 100 000 invånare.

Källa: Eurostat/Socialstyrelsen