Som Läkartidningen tidigare har berättat ökar kostnaderna för inhyrd personal i den landstingsdrivna hälso- och sjukvården stadigt. En ny rapport från Sveriges Kommuner och landsting (SKL) visar att kostnaderna uppgick till totalt 4,6 miljarder under 2016. Det är en ökning med 650 miljoner kronor, eller 60 kronor per invånare, jämfört med 2015.
I fem landsting och regioner minskade kostnaderna något: Västra Götalandsregionen, Landstinget i Värmland, Landstinget Dalarna, Region Östergötland och Region Örebro län.
Hur stor andel kostnaderna för inhyrd personal utgör av den totala personalkostnaden varierar stort över landet, från 12,8 procent i Landstinget Västernorrland till 1,7 procent i Region Östergötland. Snittet för landet är 3,6 procent.
Läkare står för 74 procent av landstingens/regionernas totala kostnad för hyrpersonal. Läkare är dock den yrkeskategori inom hälso- och sjukvården som står för den minsta kostnadsökningen under 2016: 12 procent jämfört med 26 procent för sjuksköterskor. Mest ökar kostnaderna för kategorin »övriga yrkesgrupper«, det vill säga exempelvis undersköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och laboratoriemedicinsk personal: 85 procent.
Landstingen och regionerna har enats om en gemensam strategi för att minska beroendet av inhyrd personal. Med hjälp av en lista på 60 åtgärdspunkter är målet att helt fasa ut hyrpersonalen till den 1 januari 2019.
– Det är viktigt för både patienter och medarbetare att vården blir oberoende av hyrpersonal, säger Hans Karlsson, chef för SKL:s avdelning för vård och omsorg i ett pressmeddelande och lyfter fram vikten av kontinuitet och kostnadseffektivitet.
Inom läkarkåren höjs dock flera röster emot ett totalt stopp för inhyrd personal. I Region Östergötland, som införde ett hyrläkarstopp den 1 januari i år, har exempelvis en grupp primärvårdschefer varnat för att arbetsbelastningen för den befintliga personalen riskerar att öka. Vårdcentraler som redan i dag har svårt att rekrytera kommer att få det ännu svårare, menar de.
I en debattartikel i Läkartidningen argumenterar allmänläkaren Börje Eriksson för att kravet på hyrläkarstopp kommer att leda till en permanent läkarbrist i stora delar av landet. »Landsting med bättre bemanning kommer aldrig att dela med sig av sina läkare till landsting med större läkarbrist«, skriver han bland annat.
Ta del av hela SKL:s rapport här.
Läs också:
Så ska beroendet av inhyrd personal elimineras
Primärvårdschefer ser risker med hyrläkarstopp
