Den tre dagar lÃ¥nga kursen kom till i ett nafs, berättar initiativtagaren Karin Sparring-Björkstén. Hon är psykiatrer och överläkare inom Psykiatri Södra Stockholm, arbetar deltid som fortbildningsläkare för Stockholms läns läkemedelskommitté och är ocksÃ¥ engagerad i projektet som läkaren Sten Lindahl startade för att hjälpa asylsökande läkare.
– Jag tycker att det är viktigt att läkarna fÃ¥r hjälp tidigt i processen. Man ska inte sitta och vänta pÃ¥ att fÃ¥ tillstÃ¥nd utan lära sig svenska och sin profession direkt, säger hon och fortsätter:
– Och dÃ¥ slog det mig – varför inte be läkemedelskommittén ordna en kurs? Traditionerna när det gäller läkemedel ser väldigt olika ut i olika länder. Det är viktigt att man till exempel fÃ¥r lära sig hur man gör rent praktiskt vid receptförskrivning, kan basal farmakologi och vet var man kan hitta beslutstöd.
Än sÃ¥ länge är det en pilotkurs, men Karin Sparring-Björkstén hoppas att den blir permanent.
– Som psykiatriker vet jag att nÃ¥got av det värsta som kan hända oss är att hamna i vanmakt – och de oerhört lÃ¥nga väntetiderna vi har försätter människor i vanmakt. Det här blir nÃ¥got meningsfullt att göra och ger en gemenskap.
I ett rum på Södermalm i Stockholm sitter tolv läkare och lyssnar ivrigt på distriktsläkaren Ove Oksvold, som berättar om beslutsstöd som Viss.nu. Han gör det genom att ge exempel på olika patientfall.
– En man som är 30 Ã¥r kommer till er. Han löptränar mycket, men säger att det har känts tungt de senaste mÃ¥naderna. Han hade förkylningsastma som liten och säger att han har nÃ¥gon inhalationsmedicin som är blÃ¥, säger Ove Oksvold och frÃ¥gar sedan kursdeltagarna hur de handlägger patienter. Det blir en spirometriundersökning som visar att patienten har en astma som är alldeles underbehandlad.
Ove Oksvold klickar vidare i beslutsstöden och visar hur man kan hitta en översikt över inhalatorer, behandlingsrekommendationer för patienten och information om vilka läkemedel som är dopingklassade, eftersom patienten springer lopp på halvprofessionell nivå och vill veta det.
Läkarna pÃ¥ kursen är utbildade i en spridd skara länder – Syrien, Irak, Jemen, Azerbajdzjan, Guatemala, Ukraina och Tunisien. De har varit i Sverige ett par Ã¥r och kan svenska. Flera har skrivit det medicinska kunskapsprovet, men misslyckats.
På kursen får läkarna bland annat lära sig om hur man ser på antibiotikaförskrivning i Sverige, hur man skriver recept, om äldre och polyfarmaci och får tips om hjälpmedel som Kloka listan och Viss.nu.
En stor skillnad som många av deltagarna reagerar över är att svenska patienter är så självständiga och pålästa. Det finns även en stor acceptans i Sverige för att läkare inte alltid skriver ut läkemedel.
I Guatemala är traditionen en helt annan, berättar Vera Illescas.
– Vi använder läkemedel för allt! Om patienten ska bli nöjd mÃ¥ste vi ge en jättestor blankett som är fylld med läkemedel. Ger man inga läkemedel, är man ingen bra läkare.
Skillnaderna när det gäller antibiotikaförskrivning sticker ut särskilt.
– I Sverige använder man sÃ¥ lite antibiotika, det är jättebra. I Guatemala använder vi antibiotika med brett spektrum till allt. Jag tror svenska doktorer skulle bli chockade.
Hon tog läkarexamen 2010, arbetade som läkare tre år och träffade sedan en svensk man, gifte sig och flyttade till Sverige. Nu har hon bott här i drygt två år. Hon har skrivit det medicinska kunskapsprovet en gång, men blev underkänd.
– Det är bara att kämpa pÃ¥. Det är svÃ¥rt att hitta information om vad man ska läsa eftersom provet är sÃ¥ brett. Genom den här kursen fÃ¥r vi lite bättre koll pÃ¥ hur det svenska vÃ¥rdsystemet fungerar och jag fÃ¥r tips pÃ¥ hur jag kan lära mig mer.
Via en annan kurs lärde hon känna hon två andra tredjelandsutbildade läkare. De har bildat en egen studiegrupp inför det medicinska kunskapsprovet.
– Genom att gÃ¥ en sÃ¥dan här typ av kurs och träffa andra läkare i samma situation kan man hjälpa varandra. Man är inte längre lika ensam., säger Vera Illescas och nickar mot vännen Sumoo Al-Qwbili frÃ¥n Jemen som är med i gruppen.
Hon är utbildad i Ryssland, men flyttade till Sverige när hon hade tagit sin examen för två år sedan eftersom hennes föräldrar bor här. Hon tycker att stödet till tredjelandsutbildade läkare brister.
– Vi börjar med att lära oss svenska när vi kommer hit, sedan ska vi gÃ¥ direkt och skriva det medicinska kunskapsprovet. Men vi mÃ¥ste fÃ¥ hjälp att tänka som en svensk läkare först! Därför behövs kurser som den här!
Även hon vittnar om stora skillnader när det gäller läkemedelsanvändning.
– I Ryssland är det mycket övermedicinering. Man gÃ¥r inte ens till doktorn för att fÃ¥ antibiotika, man gÃ¥r bara till butiken och köper det direkt.
Läs också:
