Köerna till återbesök skulle egentligen ha lagts ut på sajten vantetider.se redan hösten 2015, men eftersom det är en så pass omfattande rapportering har det tagit tid att offentliggöra uppgifterna.

– Landstingen har arbetat mycket med kvalitetsgranskning och de tekniska förutsättningarna har inte riktigt funnits, säger Martin Midböe på Sveriges Kommuner och landsting, SKL, som leder projektet »Återbesök inom specialiserad vård«, om dröjsmålet.

Men nu finns återbesöksstatistiken alltså tillgänglig. Resultatet visar att 65 procent av patienterna får återbesök inom den specialiserade vården före det medicinska måldatum som behandlande läkare har satt. 

Några regioner och landsting lyckas betydligt bättre än andra. I toppen ligger Gotland (85 procent), Blekinge (82 procent) och Jönköping (80 procent). I botten ligger Västerbotten (20 procent), Värmland (29 procent) och Skåne (31 procent).

Siffrorna ska dock tas med viss försiktighet enligt Martin Midböe, som tror att det kommer att ta tid innan rapporteringen har riktigt bra kvalitet. I nuläget saknas även uppgifter från Stockholms läns landsting.

– Det är en ny, stor och omfattande uppföljning och återbesöksrapporteringen är ganska prematur i många hänseenden. Vissa landsting har till exempel svårt med registreringen av det medicinska måldatumet. Vi har hjälpt till med viss kvalitetskontroll, men varje landsting måste svara för sina siffror.

Är det bra att lägga ut återbesöken i nuläget med tanke på bristerna?

– Vi anser att statistiken är så pass intressant att det vore synd att hålla den bakom stängda dörrar. Sedan hoppas vi att den här granskningen på sikt leder till att landstingen får en bra koll på sina återbesök.

Tittar man på resultatet från nationella patientenkäten får man en annan och mer positiv bild än vad återbesöksstatiken visar. Där uppger majoriteten av patienterna att de upplever att de fått komma på återbesök inom rimlig tid. 

– Mellan 84 och 86 procent av patienterna i de landsting som har svaga siffror uppger att återbesöken har skett inom rimlig tid, säger Martin Midböe.

Enligt den senaste Hälso- och sjukvårdsbarometern tycker dock bara 39 procent av befolkningen att väntetiderna till besök och behandling på sjukhus är rimliga, men då handlar det alltså inte enbart om återbesök. 

Anledningen till att återbesöken började mätas beror delvis på den kritik som Läkarförbundet och andra riktat mot vårdgarantin och kömiljarden. Kritiken var att återbesök riskerade att trängas undan om landstingen får starka incitament att premiera nybesök. Men enligt Martin Midböe skulle återbesöken ha lagts ut oberoende av kritiken.

– Det finns ett stort intresse för att se detta och vi tycker att det är viktigt med transparens. Jag tror också att det kan öka kvaliteten i underlaget.

Kan landstingen använda sig av detta i sitt förbättringsarbete?

– Ja, absolut. Man får en framförhållning och kan se hur många planerade återbesök det är under en viss period. Det är ett bra verktyg för produktions- och kapacitetsplanering. 

Återbesöksrapporteringen

Statistiken visar hur många patienter som får komma på återbesök inom det medicinska måldatum som behandlande läkare satt upp. Det går att se uppgifter på landstingsnivå, på olika sjukhus och inom olika vårdområden.

Stockholms läns landsting är det enda som inte finns med på vantetider.se, men landstinget har sagt att de ska börja rapportera in återbesök under 2017.