Stamcellstransplantation är en sista utväg för patienter med akut lymfatisk leukemi. Enligt riktlinjerna bör patienter dock ha under 0,1 procent restsjukdom, det vill säga kvarvarande cancerceller, inför transplantationen.
Trots det genomfördes 2014 en transplantation med en patient som hade 3 procents restsjukdom. Tre månader efter transplantationen fick patienten beskedet att leukemin var tillbaka.
Enligt Kaliber var detta fall inte den enda avvikelsen och därför tillsatte sjukhuset en extern utredare, professor Hans Hägglund, som gått igenom handläggningen av sex patientfall. Han bedömer att handläggningen i tre fall varit felaktig. Ett fall bedömdes som tveksamt, ett som acceptabelt och endast ett som korrekt.
– Om patienten har kvarvarande sjukdom så bör man antingen, så att säga, ge patienten mer behandling eller avstå från transplantationen, säger han till Sveriges Radio.
Från sjukhusets sida hänvisar man till att kunskapsläget och riktlinjer på området ständigt förändras.
– När det gäller mängden restsjukdom så har också kunskapsläget förändrats när det gäller akut lymfatisk leukemi. Och det kommer nya riktlinjer hela tiden, så man måste titta på det utifrån när ett fall har bedömts, säger Maria Liljeholm, medicinskt ansvarig på den aktuella kliniken vid Norrlands universitetssjukhus, till Kaliber.
Hon säger också att sjukhuset sett över sina rutiner.
– För att just det svaret på den här restsjukdomsanalysen hade inte kommit när transplantationen sattes igång. Och det är den rutinen vi har förbättrat.
I ett pressmeddelande medger sjukhuset att man i ett fall inte följt de nationella riktlinjerna för hur stor andel cancerceller det får finnas kvar när en transplantation genomförs. Men sjukhuset påpekar också att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, också granskat fallen och verksamhetens patientsäkerhetsarbete och att den slutgiltiga bedömningen från dem avslutades utan kritik.
