Stora praktiska svårigheter och en påtaglig administrativ börda skulle bli följden, skriver Läkarförbundet i sitt remissvar och säger nej till förslaget.

Avstyrker gör även de andra vårdrelaterade remissvaren som Läkartidningen läst. Samtliga tar upp att förslaget skulle leda till en väsentligt ökad administration. Kostnaderna för detta riskerar att urholka kvaliteten på vården, befarar flera remissinstanser.

Utredningens uppdrag var komma med ett förslag på hur offentlighetsprincipen ska kunna införas i offentligt finansierad privat utförd vård och omsorg, samt utbildning inom vissa skol- och utbildningsformer. Utgångspunkten var att förslaget inte i onödan ska öka administrationen för utförarna, och att brukarnas integritet ska skyddas.

Utredningen föreslår att företag som utför offentligt finansierad privat välfärd ska jämställas med myndigheter när det gäller tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Det innebär att de bland annat är skyldiga att registrera sina handlingar, och att skyndsamt handlägga frågor som rör utlämnande av allmänna handlingar, enligt samma principer som gäller för myndigheter.

Anställda i dessa företag och deras uppdragstagare ska också omfattas av meddelarskydd, enligt utredningens förslag, vilket betyder att de kan berätta om missförhållanden på arbetsplatsen för medier, som är skyldiga att skydda meddelarens identitet. De privata aktörerna ska också tillämpa arkivlagen.

Enligt utredningen kommer förslaget att leda till en ökad administration och vissa kostnader för företagen.

Av remissvaren framgår att den ökade administrationen kommer att bli omfattande. För att hantera handlingar på det sättet som lagen föreskriver krävs register, arkiv och olika rutiner bland annat för att ta emot begäran om att lämna ut handlingar och att göra sekretessprövningar, skriver Läkarförbundet. Det krävs också att någon som kan registrera handlingar och lämna ut dem alltid finns på plats, även under semestertider.

Läkarförbundet anser också att utredningens uppskattning av kostnaderna som förslaget medför är dåligt underbyggd.

Kostnaderna är något som ges mycket utrymme i de remissvar som tidningen läst. Enligt arbetsgivar- och branschorganisationen Vårdföretagarna har 93 procent av de 12 000 vård- och omsorgsföretagen i Sverige färre än 20 anställda. »Dessa måste om förslaget införs bygga upp egna, sannolikt ganska dyra system för registrering, arkivering, utbildning av personal kring regelverket med mera, system som i princip ska motsvara det som en normal kommun upprätthåller«, skriver organisationen i sitt remissvar.

»Den mycket stora administrativa börda som förslaget ålägger privata vårdgivare med offentlig finansiering saknar kostnadstäckning och resulterar i lägre effektivitet och sämre förutsättningar för omhändertagande inom vården«, skriver Praktikertjänst.

Praktikertjänst varnar också för att små verksamheter riskerar att slås ut: »En sådan tvingande omfördelning av resurserna hos de privata vårdgivarna – från rena vårdresurser till betydande administrativa resurser – kan även i förlängningen förutses leda till en utslagning av mindre och utspridda vårdverksamheter över hela landet.«

Flera remissinstanser tar, liksom Läkarförbundet, upp problemet med att företag och privatpersoner begär ut stora mängder handlingar. Vårdföretagarna är kritiska till att utredningen så kortfattat tar upp de farhågor för missbruk från personer som vill skada verksamheten, något som organisationen anser vara ett av de viktigaste argumenten mot förslaget. »Vi vet att det finns både enskilda personer och organiserade grupper som hyser ett direkt hat mot privata alternativ. Inte sällan har hatet en politisk koppling«, skriver Vårdföretagarna och varnar för att metoden att begära ut offentliga handlingar in absurdum kan vara ett effektivt vapen som de drabbade verksamheterna inte kan skydda sig emot.

Läkarförbundet med flera ifrågasätter också om reglerna fyller ett behov, eftersom landsting redan i dag kan begära att få handlingar från privata aktörer och att dessa sedan blir offentliga hos landstinget. 

Flera av remissinstanserna är positiva till ökad insyn, men tycker att vinsten med förslaget inte står i proportion till det merarbete och de ökade kostnader som förslaget innebär. 

Enligt utredningen ska bara den offentligt finansierade delen av verksamheten bli föremål för offentlighetsprincipen om de privata utövarna även har andra intäktskällor. 

Famna, de idéburna företagens riksorganisation, tar upp att den genomsnittliga offentliga finansieringen bland medlemmarna är 13 procent, resten kommer från andra intäktskällor som medlemsavgifter, gåvor och donationer. I praktiken skulle förslaget innebära att de idéburna företagen skulle vara tvungna att separera sina intäkter i olika verksamheter eller juridiska personer för att hindra insyn i vissa delar av verksamheten, skriver Famna: »För en civilsamhällesorganisation går det i vardagen och praktiken inte att separera ett ärende, en fråga, eller del av en tjänst som utförs på enskilda respektive offentliga medel.«

Även Famna ser en risk med missbruk av offentlighetsprincipen: »Som företrädare för idéburna verksamheter identifierar vi en risk att offentlighetsprincipen kan komma att användas av de juridiskt starka aktörerna inom välfärden i överklagandesyfte.«

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Tidigare artiklar:

Offentlighetsprincipen även för skattefinansierad verksamhet i privat regi

Relaterat material:

Utredningen Ökad insyn i välfärden, SOU 2016:62

Vårdföretagarnas remissvar

Famnas remissvar