Enligt Riksrevisionens granskning, som kom i höstas, riskerar de riktade statsbidragen att leda till att fel insatser prioriteras. Uppföljningsuppdragen är ofta för allmänt hållna och det är svårt att veta vad bidragen lett till. Det saknas oftast krav på långsiktig uppföljning vilket dels gör att man riskerar att missa effekter som uppstått efter en längre tid, dels inte kan följa upp om de effekter som ett bidrag syftar till består när bidraget inte längre ges, skriver Riksrevisionen i rapporten.
Regeringen föreslås också renodla i systemet med bidrag, eftersom de, trots att det ursprungliga syftet är att de bara ska användas undantagsvis och tillfälligt, har ökat.
Nu har regeringen lämnat sitt svar på rapporten och instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser. De riktade statsbidragen har blivit ett viktigt styrmedel för att uppnå målen med politiken, skriver regeringen, och de har ökat under en period. Regeringen har dock för avsikt att minska detaljstyrningen i välfärdssystemen.
Regeringen skriver också att arbetet med de riktade bidragen har förändrats sedan 2015, som är det år som granskningen omfattar, mot en mer strategisk styrning med helhetsperspektiv. Statsbidragen är nu färre och mindre prestationsbaserade till sitt innehåll, skriver regeringen. Bland annat har Socialdepartementet tagit bort prestationskraven för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar samt för professionsmiljarden.
För att få till en samsyn mellan olika aktörer om utvecklingen av hälso- och sjukvården används dialoger som fått stor betydelse, enligt regeringens svar till Riksrevisionen. Hälso- och sjukvårdsministern har bland annat genomfört sjukvårdsdialoger med samtliga landsting sedan 2015.
Vad gäller uppföljningarna anser regeringen att de varit ändamålsenliga och ger en god grund för regeringens arbete, men ska utvecklas ytterligare.
Riksrevisionen påpekade också att vissa av de riktade statsbidragen som omfattades av granskningen betalats ut i mer än 20 år. Riksrevisionen föreslog i rapporten att de befintliga riktade bidragen som saknade tidsgräns skulle ses över för att eventuellt hitta en annan finansiering, och att nya riktade statsbidrag ska ha en bortre tidsgräns.
De riktade statsbidragen som har funnits under lång tid har blivit ett viktigt styrmedel för att uppnå målen med politiken, skriver regeringen. Regeringen tycker inte heller att det finns skäl att införa en tidsgräns generellt för nya riktade statsbidrag. De riktade statsbidragen är effektiva instrument för att förbättra och skapa en mer jämlik hälso- och sjukvård. Olika regeringar har olika prioriteringar och gör olika bedömningar och det bör även fortsättningsvis finnas möjligheter att förändra inriktningen av de riktade statsbidragen, skriver regeringen.
Läs regeringens svar i dess helhet här: Riksrevisionens rapport om statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården
Läs också:
