Det skriver sällskapet i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Målet är att vända utvecklingen – bort från New Public Management (NPM) för att i stället gå mot en patientorienterad och behovsstyrd svensk hälso- och sjukvård som är baserad på etiska principer och professionella grunder.
– Vi måste vända den utveckling vi sett i vården de senaste decennierna. Därför kraftsamlar nu Läkaresällskapet kring tre områden. Men det krävs även ett politiskt ledarskap för att göra upp med NPM och skapa en styrkultur som utgår från tillit, personligt ansvar och individuella möten, säger ordföranden Stefan Lindgren som skrivit debattartikeln tillsammans med Karl Sallin som är ledamot i Läkaresällskapets nämnd.
När det gäller professionell kvalitetsutveckling, så vill sällskapet ersätta den externa kvalitetsgranskningen med ett system där kvalitetsutveckling sker genom professionell granskning. Tanken är att enheter som handlägger likadana tillstånd regelbundet ska jämföra sina resultat. Klinik- och vårdcentralledningar kommer överens om vad som ska jämföras vid respektive tillfälle. Läkaresällskapet vill införa ett system för klinisk revision där professionella grupper regelbundet granskar verksamheter på plats och har tillsatt en arbetsgrupp som ska ta fram modeller, testa dem och sedan lämna förslag.
En annan viktig punkt är enligt Läkaresällskapet att utveckla första linjens sjukvård. Primärvården ska vara basen, och även här tillsätts en arbetsgrupp som ska komma med förslag på hur första linjens vård kan stärkas – med särskilt fokus på effektiva arbetsformer och rimliga prioriteringar.
Kompetensutvecklingen behöver också få ett rejält lyft. De senaste decennierna har läkarnas kompetensutveckling försummats, skriver sällskapet som vill se en modell med årliga fortbildningsplaner för samtliga specialistläkare. Planen ska utformas lokalt ute i verksamheterna av läkaren tillsammans med den medicinskt ansvariga och granskas av relevant specialistsektion.
Sommaren 2015 presenterade Svenska läkaresällskapets arbetsgrupp En värdefull vård, som leddes av Karl Sallin, en rapport med konkreta förslag på förändringar. Men det har hänt alltför lite sedan dess, enligt Karl Sallin och Stefan Lindgren.
»Här finns anledning till självkritik. Läkare borde engagera sig mer i hälso- och sjukvårdens ledning och försvara kärnvärdena i vården. Vi som representerar läkarkåren borde med större eftertryck verka för att sprida kunskap om effekterna av den långtgående produktionskultur och bidra till lösningar«, skriver de.
