»Det finns en otrolig majoritet för någon sorts introduktion«

Förslagen i betänkandet »För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning« presenterades 2013 men hamnade därefter i malpåse.

I höstas tillsatte regeringen därför Jens Schollin, neonatolog och tidigare rektor vid Örebro universitet, för att göra en ny översyn och bland annat analysera behovet av en introduktion innan läkare inleder sin specialiseringstjänstgöring. Utredningens förslag ska också syfta till att skapa ett sammanhållet system för läkares grundutbildning och specialisering.

Förutsättningarna för Jens Schollins uppdrag har varit att förslagen i den tidigare utredningen ska kvarstå. Det innebär bland annat att AT slopas och att grundutbildningen förlängs till sex år. Efter godkänd grundutbildning får man legitimation och kan i praktiken börja arbeta.

Men efter att ha pratat med en mängd olika intressenter stod det klart för Jens Schollin att det fanns ett mycket brett stöd för någon typ av introduktion innan läkare påbörjar sin specialiseringstjänstgöring.

– Vi kom fram till att vi behöver ha en introduktion, något efter legitimation. Det är en sådan otrolig majoritet för det i Sverige. Jag har knappt mött någon organisation som inte tycker det, säger Jens Schollin.

Enligt Jens Schollin bör introduktionen till största delen genomföras inom första linjens hälso- och sjukvård.

– Fokus måste vara på många direkta patientmöten där du behöver ta ställning själv. Du behöver träna dig i att ta medicinska beslut. Det är i första linjen, däremot inte sagt att det är primärvård exklusivt.

Dessutom ska introduktionen underlätta för läkare utbildade inom EU/EES.

– Med det här får vi in de EU-utbildade också. De kommer in på samma nivå som de svenska läkarna, säger Jens Schollin.

Utredningen har arbetat med två alternativ där det ena är att introduktionen ska ingå inom ramen för ST, och det andra att introduktionen ska vara en separat tjänst. Enligt Jens Schollin har man landat i det senare alternativet, där »normtiden« för introduktionen ska vara 12 månader.

– Vi kallar det numer bastjänstgöring, BT. Vi tror att den i dagsläget ska innehålla primärvård, eller öppen hälso- och sjukvård, i fyra månader, och akutsjukvård i tre månader. Sedan vill vi att det ska vara valfritt. En valfri del gör att vi kan motverka flaskhalsar. Det är många fler kliniker som kan vara öppna för bastjänstgöring än vad det är i dag. Vi kan få bättre fart på det här, säger Jens Schollin.

Inom bastjänstgöringen ska dessutom psykiatrisk öppenvård inklusive jourtjänstgöring i en till två månader ingå. Exakt hur förslaget om psykiatridelen, och mötet med dessa patienter, ska se ut i bastjänstgöringen och i ST är dock inte klart.

– Jag har inte skrivit in hur man ska tillgodose den här sjukdomsgruppen som ändå är så vanlig. AT gör psykiatri i tre månader men det har inte varit bra, säger Jens Schollin.

Jens Schollin funderar fortsatt också på frågor som rör examinationsformerna, även om han har en idé för hur det skulle kunna gå till.

– Jag är väldigt övertygad om att examinationerna ska utföras av erfarna kliniker som utbildas i examination och handledning. Det är inte en universitetsfråga. Det här fungerar jättebra i andra länder.

– Sedan tror att jag att för de här delarna i BT så ska man göra upprepade formativa examinationer och så ska den avslutas med en summativ, övergripande examination. En del vill ha det skriftligt, men det vill inte jag. Jag är väldigt förtjust i att lita på klinikerna. Det är inte bara universiteten som kan examinera.

Frågan om studielån har också behandlats i utredningen.

– Studielånet måste utökas. Det håller vi på att skriva om i konsekvensutredningen. Vi kommer att föreslå det, säger Jens Schollin.

Han menar att en ny läkarutbildning kan starta tidigast om två till tre år. Bastjänstgöringen kan starta tidigare eftersom man kan börja med EU-utbildade studenter. Och trots att EU-regler egentligen sätter stopp för den här typen av tjänst har han goda förhoppningar att det ändå ska gå att genomföra.

– Enligt EU-lag får man inte ha en separat tjänst efter legitimation. Det vi vill är att man trots det ändå har två olika förordningar, en för ST och för BT, och att man gör det möjligt att skilja de två delarna åt. Vi tror att det går att göra. Våra jurister på departementen och Socialstyrelsen har sagt att det är möjligt, bara vi är tydliga.

Du kan ta del av hela Jens Schollins presentation och den efterföljande diskussionen på Svenska läkaresällskapets Youtube-kanal.