Hans Karlssons dragning på Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte den 9–10 mars väckte reaktioner. Här med Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson. Foto: Marie Ström
För ett år sedan startade Läkarförbundet en arbetsgrupp som ska fokusera på vårdplatsfrågan, bland annat genom att ta fram fakta och lyfta frågan. I slutet av året ska arbetsgruppen redovisa sitt arbete.
– Den här frågan är oerhört viktig och inget som vi släpper, sa Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson.
Hans Karlsson, som började karriären som röntgenläkare i Värmland och numer basar över vård och omsorg på SKL, var inbjuden till Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte för att prata om just vårdplatser.
Men att det saknas vårdplatser i Sverige i dag vill han inte skriva under på – vilket retade upp hel del av sjukhusläkarna.
– Vi vet att överbeläggningarna ökar och att det förekommer utlokaliseringar. Men vi ser ingen koppling mellan antalet vårdplatser och antalet utlokaliseringar. Det är där den enkla logiken – vi måste ha fler vårdplatser, då blir det bättre – inte fungerar, sa Hans Karlsson som däremot beskrev beläggningsgraden som alltför hög.
Han redovisade dock bara siffror av beläggningsgraden på landstingsnivå. Röster höjdes om att det vore betydligt mer relevant att visa siffror på sjukhus och kliniknivå. Andra efterlyste siffror som belyser återinläggningsfrekvensen.
– Det kan ju vara så att vi pressar ut patienterna långt innan de är klara på grund av vårdplatsbristen. Då är de tillbaka två dagar senare, kommenterade en fullmäktigeledamot.
Hans Karlsson nämnde också att det finns »goda exempel« på verksamheter som har minskat vårdplatserna, utan att beläggningsgraden har blivit högre.
– Kan det inte bero på du pressar gränserna för vad som är en inläggningskrävande patient? Att du polokliniserar, tar tillbaka dem till akutmottagningen för att ge dem intravenös antibiotika på morgonen i stället för att de ska ligga på sjukhuset på natten, frågade en annan läkare.
– Och om patienten sedan dör eller blir allvarligt sjuk i hemmet, så är det inte vårdorganisationen som står med byxorna nere utan det är läkaren som får ta hela smällen på grund av en omöjlig situation! Det tycker jag inte är anständigt, fyllde en annan ledamot i.
De senaste åren har ett flertal sjukhus fått betala miljonbelopp i viten efter att ha brutit mot Arbetsmiljöverkets förbud och placerat patientsängar på fel ställe. För att undvika viten utlokaliseras patienter i stället i den mån det går. Men Hans Karlsson är inte säker på att det är bättre eftersom riskerna för att drabbas av en vårdskada ökar när en patient ligger på fel avdelning.
– Här har vi kanske tänkt fel. Vi har tänkt att det är bättre med en ledig plats för patienten. Men det kan vara bättre för patienten att vara överbelagd på rätt vårdavdelning. Här tror jag att vi har tänkt för mycket på arbetsmiljö och för lite på patienten.
Samtidigt som Sjukhusläkarna höll sitt fullmäktigemöte gav sjukvårds- och folkhälsominister Gabriel Wikström Socialstyrelsen i uppdrag att utreda hur brister i kompetensförsörjning och bemanning påverkar förekomsten av vårdskador. Ministerns uttalande om att bevisföringen som visar att personalbristen ökar risken för vårdskador är »anekdotisk« väckte mycket åsikter.
– Hur många patienter ska behöva dö innan den utredningen är klar, utbrast Anna Rask-Andersen från Sjukhusläkarföreningen i Uppsala län.
Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson pekade på tidningen Sjukhusläkarens egen granskning av lex Maria-fall, som visade att vårdplatsbrist och hög arbetsbelastning låg bakom vart fjärde dödsfall.
Flera läkare beskrev hur svårt det är att hinna rapportera avvikelser i den pressade sjukhusvardagen och avvikelsesystemen i sig – som upplevs bristfälliga – fick också en känga.
