Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, är mycket kritiska till en läkare som på ett felaktigt sätt diagnostiserat patienter med borrelia och andra infektionssjukdomar och sedan behandlat dessa med en kombination av potenta antibiotika i upp till två och ett halvt år. HSAN menar att det är särskilt allvarligt att läkaren i samtliga 13 granskade patientfall förskrivit rifampicin, ett läkemedel som används mot tuberkulos och andra svårbehandlade infektioner, under felaktiga förutsättningar.

Sedan tidigare har Inspektionen för vård och omsorg, IVO, med hjälp av en utomstående professor granskat dessa 13 patientjournaler. Bedömningen var att läkaren inte följt vetenskap och beprövad erfarenhet vad gäller behandlingstid för antibiotika. Dessutom fanns brister i läkarens dokumentation.

I utredningen framkom också att läkaren 2013 ensam stod för 67 procent av förskrivningen av rifampicin i det landsting där han var verksam.

I den sammantagna bedömningen ansåg IVO att läkaren varit grovt oskicklig vid utövningen av sitt yrke och uppvisat stor okunnighet i diagnostik och behandling av infektionssjukdomar. Dessutom ansåg IVO att han handskats oaktsamt med antibiotika och att han utsatt patienter för betydande fara för biverkningar av långvariga antibiotikabehandlingar.

I sin anmälan till HSAN ansåg IVO att läkarens legitimation skulle återkallas.

Läkaren menade i ett yttrande till IVO att han inte varit grovt oskicklig. Patienterna hade tvärtom botats eller blivit avsevärt friskare. Läkaren pekade på internationella behandlingsrekommendationer för kroniska fästingburna infektioner, och menade att behandlingarna skedde i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

HSAN gjorde efter detta en egen utredning där man anlitade en professor i infektionsmedicin för att granska de 13 patientjournalerna.

I sammanfattningen konstaterar professorn bland annat att läkaren varken följer svenska eller internationella erkända rekommendationer, vare sig när det gäller utredning eller behandling, och att läkaren uppvisar mycket stora brister och okunnighet i diagnostik av infektionssjukdomar och deras behandling. Läkarens sätt att handskas med antibiotika och andra aktuella läkemedel anses i sammanhanget vara ovarsamt, gränslöst och oacceptabelt både ur patientperspektiv och utifrån risken för resistensutveckling.

Genom läkarens sätt att diagnostisera infektioner och därefter ge över- och långtidsbehandlingar av antibiotika har han utsatt sina patienter för betydlig fara för bland annat toxiska effekter, menar professorn.

HSAN menar att bristerna får anses så allvarliga och omfattande att de ska bedömas som grov oskicklighet. Därför ska läkarens legitimation återkallas.