– Med det nya sjukhusets inriktning på högspecialiserad vård är det viktigt att akutmottagningen har samma inriktning, säger Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdslandstingsråd, till Läkartidningen.
Den nya akutmottagningen, som öppnar under 2018 och då blir Sveriges första i sitt slag, kommer ta emot 55 000 färre patienter per år. Samtidigt förstärks akutmottagningarna på Stockholms andra sjukhus. De ska också avlastas av totalt 12 nya närakuter, dit patienterna kan vända sig i stället.
Det ska, enligt Anna Starbrink, göra att akutsjukvården i Stockholm inte blir sämre.
– Nej, det blir den inte. Det blir en utökad kapacitet och en annan struktur, säger hon.
Och så var det då namnet »intensivakut«. Det kom som förslag från invånare i intervjuer i fokusgrupper, vilket bekräftats av en Demoskop-undersökning. Meningen är att namnet ska signalera till patienterna att man bara kommer till NKS akutmottagning med ambulans eller via remiss.
– Behöver patienterna annan akutsjukvård ska de vända sig till andra akutsjukhus. Och har de lite mindre behov ska de vända sig till närakuten, säger Anna Starbrink.
Samtidigt som det blir tydligt vad NKS akutmottagning gör, kanske det inte är så lätt för patienterna att dra gränsen mellan andra sjukhus akutmottagningar och närakuterna?
– Nej, det blir en viktig uppgift att informera medborgarna. Vi försöker städa upp i floran av begrepp. Det är ett led i att hjälpa patienterna i vården.
Och guidande tjänster som 1177 kommer få en större plats i framtidens Stockholmsvård?
– Ja, det är jag övertygad om och det måste vi jobba mer med. 1177 växer så det knakar på nätet. Det är en väldigt bra plattform för information. Där måste vi vara konkreta med vart man vänder sig.
Läs även:
Så ska patienter styras bort från akutsjukvården i Stockholm
