I landstingen steg sjukfrånvaron från 6 till 6,2 procent från 2015 till 2016. Siffran anger den totala summan för sjukfrånvarotid delat med den ordinarie arbetstiden.
Det är en betydligt mindre ökning än tidigare år. Enligt SKL kan det ses som ett tecken på att trenden med snabbt ökande sjukfrånvaro, som pågått sedan 2011, är på väg att brytas.
– Vi har med oro följt sjukfrånvarons utveckling på senare år, men också varit medvetna om att en vändning sker förr eller senare. Även om vi vet att sjukfrånvaron i Sverige varierar i cykler så vore det naturligtvis ändå skönt om vi snart kunde se en faktisk minskning, säger Caroline Olsson som är sektionschef på SKL:s avdelning för arbetsgivarpolitik i en kommentar.
Högst sjukfrånvaro totalt sett hade Region Västmanland (7,2), Landstinget Sörmland (7,0) och Landstinget Dalarna (7,0). Lägst hade Region Halland (5,2), Region Kronoberg (5,29) och Landstinget i Kalmar län (5,4).
När det gäller långtidssjukfrånvaron, det vill säga tre månader eller mer, toppar Region Jämtland Härjedalen, Västra Götalandsregionen och Region Örebro län statistiken. Långtidssjukfrånvaron är lägst i Region Halland, Region Gävleborg och Region Norrbotten.
Enligt färsk statistisk från Statistiska centralbyrån, SCB, ökade antalet sjukdagar per anställd under sista fjärdedelen av 2016. Den totala sjukfrånvaron var 5,3 procent 2016 och 4,8 under 2015. Skillnaden mellan kvinnor och män är stor. Kvinnor som arbetar i landsting/regioner hade en total sjukfrånvaro på 5,8 procent, för landstingsanställda män var siffran 3,2 procent.
Läs också:
