Var fjärde som började kompletteringsutbildning har fått svensk läkarlegitimation

Uppföljningen omfattar de 320 deltagare som påbörjade den ettåriga kompletteringsutbildningen för läkare med examen från land utanför EU/EES under åren 2009–2014 vid Karolinska institutet, Göteborgs universitet eller Linköpings universitet. 213 deltagare slutförde utbildningen medan 107, ungefär en tredjedel, inte har avslutat den. Av samtliga deltagare hade 84 stycken fått svensk läkarlegitimation i mars 2016 enligt siffror från Socialstyrelsen.

Uppföljningen består av en enkätundersökning samt data från Socialstyrelsen, Ladok, AT-provsekretariatet och TULE-provsekretariatet. 

207 personer svarade på enkätundersökningen. 151 av dem hade slutfört kompletteringsutbildningen och 56 hade inte gjort det. Totalt var 181 av de svarande etablerade som läkare i olika stadier av karriären våren 2016. Av de 56 som inte hade gått klart utbildningen hade 30 klarat TULE-provet, och behövde därmed inte gå klart utbildningen för att få göra sin AT.

Av de 207 respondenterna i enkätundersökningen uppgav 67 stycken, 37 procent, att de var legitimerade läkare. Av dessa var 55 stycken ST-läkare, ungefär hälften av dem inom allmänmedicin.

Enligt Socialstyrelsen var det dock 61 av respondenterna som hade svensk läkarlegitimation i mars 2016. Skillnaden i antal kan bero på att data samlades in vid olika tillfällen, eller att respondenten tolkade frågan annorlunda än tänkt, enligt rapporten.

59 av respondenterna i enkätundersökningen, 33 procent, arbetade som underläkare. För dem hade det i genomsnitt tagit 17 månader från det att de påbörjade utbildningen till dess att de kunde börja vikariera.

55 personer, 30 procent, arbetade som AT-läkare. I genomsnitt tog det 27,5 månader mellan utbildningens start och AT-tjänstgöringens start, baserat på 112 respondentsvar.

Enligt data från Socialstyrelsen för hela gruppen som deltagit i den kompletterande utbildningen, alltså 320 personer, hade 84 svensk läkarlegitimation i mars 2016.  

För dem hade resan till svensk läkarlegitimation i genomsnitt tagit 47 månader, nästan fyra år, från det att de påbörjade kompletteringsutbildningen. 

Av uppföljningen framgår att 63 procent av dem som antogs till den kompletterande utbildningen 2009 var legitimerade läkare i mars 2016, och av dem som antogs året därpå hade 61 procent fått svensk läkarlegitimation. Därefter sjönk siffrorna: 29 procent av de antagna 2011 och 8 procent av dem som antogs till utbildningen 2012 hade fått läkarlegitimation år 2016. En deltagare från 2013 hade klarat TULE-provet och fått sin legitimation. 

Av samtliga som hade fått svensk läkarlegitimation hade 24 klarat TULE-provet. Deltagare som klarat provet hade i högre grad svensk läkarlegitimation än de som avslutat kompletteringsutbildningen.

92 deltagare från kompletteringsutbildningen hade från 2012 och till och med provomgången i februari 2016 gjort AT-provet, 75 av dem med godkänt resultat. Skillnaden mot Socialstyrelsens data om 84 deltagare med svensk läkarlegitimation beror sannolikt till största delen på att deltagare styrkt sin specialistkompetens och därmed inte behövde genomföra AT, enligt rapporten.

66 procent av de tillfrågade respondenterna, 135 stycken, uppgav att de inte upplevt några hinder som försvårat deras möjligheter till arbete som läkare efter kompletteringsutbildningen. Av dem som svarat att de upplevt hinder uppgav 25 stycken diskriminering, 25 annat, 11 praktiska skäl, 6 saknad språklig kompetens, och 2 saknad kompetens inom medicinskt område (flera alternativ var möjliga). 

Läs rapporten:

Utvärdering och uppföljning: Kompletteringsutbildningen för läkare med examen från land utanför EU/EES, 2009-2014