Fortfarande ingen effekt på antalet prövotider

Patientsäkerhetslagen kom i januari 2011. Disciplinpåföljderna varning och erinran togs bort och ersattes i stället med en möjlighet att rikta kritik och vidta åtgärder mot vårdgivare och hälso- och sjukvårdspersonal samt utökade möjligheter att föreskriva prövotid.

Lagstiftarnas avsikt var att prövotid, som kan beskrivas som en sorts treårig villkorlig dom beträffande återkallelse av legitimation, skulle användas mer. Det ansågs vara en effektivare patientsäkerhetsåtgärd för att komma tillrätta med vårdpersonal som begått fel i tjänsten än att döma ut disciplinåtgärder.

Patientsäkerhetsutredningen lade fram förslagen som ledde till patientsäkerhetslagen. Inför lagens införande sa utredningens sekreterare att han trodde att antalet prövotider skulle öka med 25 procent. Den dåvarande socialministern Göran Hägglund (KD) beskrev den nya lagen som ett paradigmskifte för säkrare vård.

Men bland läkarna har antalet beslut om prövotid varit relativt oförändrat, visar Läkartidningens genomgång. 2004–2010 fick i genomsnitt 10 läkare per år prövotid. Efter att lagen kom 2011 har i genomsnitt 10,6 läkare per år fått prövotid. Förra året var dock siffran ovanligt hög, då fattades 20 beslut om prövotid gällande läkare.

När det gäller återkallade läkarlegitimationer har en mer märkbar ökning skett. 2004–2010 blev i snitt 13 läkare av med sin legitimation varje år. 2011–2016 var det i snitt 16 läkare per år.

2014 konstaterade Statskontoret att vare sig antalet yrkanden eller antalet beslut om prövotid har förändrats på något avgörande sätt i och med patientsäkerhetslagen. Statskontoret kunde inte hitta någon förklaring till att så lite hade skett.

Med patientsäkerhetslagen infördes en ny anmälningsplikt som gör vårdgivaren skyldig att på en gång anmäla legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som befaras utföra en fara för patientsäkerheten till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Tidigare behövde en arbetsgivare inte anmäla om personen hade slutat eller flyttat, men i dag ska anmälan göras oavsett om riskinidividen har slutat sin anställning eller bara arbetar tillfälligt på arbetsplatsen.  

Möjligheten att utdöma prövotid har funnits sedan 1999. Då kunde man få prövotid av två anledningar: missbruk/sjukdom eller oskicklighet/olämplighet. I och med patientsäkerhetslagen tillkom två nya grunder, brottslighet samt att uppsåtligen eller av oaktsamhet ha brutit mot en föreskrift av väsentlig betydelse för patientsäkerheten. Dessutom skrevs oskicklighetsgrunden om. Numer räcker det att en individ befaras vara olämplig för yrket, tidigare krävdes det att yrkesutövaren visat sig vara olämplig.

Enligt Statskontorets rapport från 2014 åberopades de nya grunderna för prövotid i 15 procent av besluten för samtliga yrkesgrupper 2011–2013. De tre senaste åren är siffran 16 procent, visar Läkartidningens genomgång. Den allra vanligaste anledningen till beslut om prövotid är sjukdom/missbruk.

Under prövotiden ska en individuell treårig plan följas. Följs den inte kan legitimationen återkallas. I tio procent av fallen totalt sett (samtlig hälso- och sjukvårdspersonal) sedan 2012, har legitimationen dragits in för att prövotidsplanen inte har följts. Enligt IVO, som ansvarar för uppföljningen, sköter den absoluta merparten sig.

Frågan om lagen har haft någon effekt för att upptäcka riskindivider är svår att besvara. Lars Lundgren var ordförande i Patientsäkerhetsutredningen. Han anser fortfarande att disciplinåtgärderna var kontraproduktiva och att prövotid är ett bättre instrument för att komma till rätta med riskindivider. Att antalet prövotider inte har ökat mer, behöver enligt honom inte betyda att lagen har misslyckats.

– Det är riktigt att vi förväntade oss en ökning av prövotiderna, säger han, men tillägger samtidigt att utredningens förslag fokuserade på vårdgivarnas egenkontroll, skyldighet att följa upp och kvalitetssäkra vården och skaffa rutiner för att komma till rätta med risker. Därför tror han att en förklaring till att prövotiderna inte har ökat mer kan vara att arbetsgivares förebyggande arbete fungerar bättre.

– Målsättningen måste vara att vårdgivarna ser till att man bedriver en patientsäker verksamhet så att risker i största möjliga mån undanröjs på ett tidigt stadium. Det finns inget egenvärde i att utdöma fler prövotider, säger Lars Lundgren.

För att avgöra om det nuvarande systemet fungerar tycker han att det behövs en mer ingående undersökning av hur vårdgivarnas patientsäkerhetsarbete fungerar, vilka effekter det har haft och en analys av på vilka grunder som prövotid har beslutats i det nya systemet.

Läs också:

HSAN efterfrågar fler åtgärder för riskindivider