De franska ST-läkarna har gått ut i strejk på obestämd tid. Sedan i går, tisdag, genomför de protester utanför universitetssjukhus runt om i landet.

Alla parter tycks dock vara överens om att den sista delen av läkarutbildningen i Frankrike måste göras om. Efter sex års grundutbildning och ett omfattande nationellt prov får studenterna välja sin specialisering, vilken i dagsläget tar mellan 3 och 5 år.

– Ja, det finns problem i dag både med vilken praktik som ingår i utbildningen, och hur studenterna följs upp, säger Jean-Paul Ortiz, privatpraktiserande njurspecialist och ordförande i läkarfacket CSMF, som stödjer de protesterande ST-läkarna.

Antalet studenter på läkarutbildningen har dessutom ökat, vilket gör att det ibland är svårt att erbjuda ST-tjänster.

Redan 2009 inleddes diskussionerna om hur utbildningens tredje cykel skulle förändras. Därför kan det tyckas förvånansvärt att ST-läkarna plötsligt går ut i strejk, bara några dagar före det franska presidentvalet.

– Vi vill förstås få kandidaterna att intressera sig för frågan. Men vi vill också förhindra att den nuvarande regeringen väntar in i det sista, för att sedan kunna spika reformen innan den avgår, säger Olivier Le Pennetier.

Han håller själv på att utbilda sig till akut- och allmänläkare, och är ordförande i ST-läkarnas fack ISNI.

Det främsta kravet i konflikten är nya förhandlingar, och det stora tvisteämnet är längden på utbildningen inom vissa specialiteter.

I dag tar det till exempel fyra år för att bli njurspecialist eller gastroenterolog. Under specialiseringstiden praktiserar studenterna och har dessutom regelbundet föreläsningar inom sitt område.

Efter att ha fått sin slutexamen arbetar många läkare som assistenter på ett offentligt sjukhus i två år, vilket i dag uppfattas som ett extra utbildningsår.

Men antalet tjänster räcker inte till för alla, och nu vill regeringen baka in detta »assistentår« som en obligatorisk del av utbildningen.

– Det betyder i praktiken att utbildningen förkortas med ett år. Den sannolika förklaringen till detta är att man vill spara pengar, säger Olivier Le Pennetier.

Långt ifrån allt är dåligt i reformen, enligt studenterna.

– Men man gör om läkarutbildningen vart tjugonde eller trettionde år, och därför kan vi inte acceptera ett halvdant resultat, säger Olivier Le Pennetier.

Sjukvårdsministern Marisol Touraine har hittills svarat de strejkande läkarna med att längden på specialistutbildningarna i framtiden kommer att ses över varje år.

Den franska läkarutbildningen

Läkarutbildningen sker vid 26 högskolor.

Alla som har en godkänd studentexamen kan börja läsa medicin.

Omkring 80 procent av de cirka 56 000 inskrivna slås ut vid antagningsproven under det första året.

De 20 procent som får bäst resultat kan välja mellan att utbilda sig till läkare, tandläkare, barnmorska eller farmaceut.

Antalet platser på läkarutbildningen har ökat under de senaste åren, och förra hösten antogs drygt 8 100 studenter på läkarutbildningen.

Efter sex års grundutbildning går studenterna igenom ett nationellt prov. Utifrån resultaten får studenterna välja specialisering. 

Specialistutbildningen tar i dag mellan 3 och 5 år. Allmänläkarutbildningen tar till exempel 3 år, och kirurgutbildningen 5. 

Därefter presenterar studenterna sin examensuppsats.