Arbetsmiljöverket har inspekterat omkring 80 arbetsgivare i hela landet, främst kommuner och landsting. Inspektörerna har främst tittat på chefernas arbetsförhållanden och vilket stöd som finns i organisationen för att motverka hög arbetsbelastning.
– Cheferna har ett stort engagemang och vill verkligen att det ska fungera för patienterna och medarbetarna, säger Lise-Lotte Hamfelt, projektledare och inspektör vid Arbetsmiljöverkets enhet i södra Sverige.
Samtidigt kämpar många med ett högt arbetstempo och hög arbetsbelastning. Nya arbetsuppgifter dyker upp med jämna mellanrum och enligt Lise-Lotte Hamfelt ligger en del uppgifter utanför chefernas egentliga ansvarsområde. Det kan exempelvis handla om rena vaktmästarsysslor, som att byta lampor eller ta hand om krånglande IT-utrustning. Andra saker som framkommit är att man önskar mer stöd för IT- och HR-frågor.
– Kringresurser har försvunnit och då har nya uppgifter tillkommit, säger Lise-Lotte Hamfelt.
Många problem som cheferna beskriver bottnar i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket har därför haft stöd av föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö som kom för ett år sedan.
– De mjuka arbetsmiljöfrågorna är viktiga. Men de tar mer tid att få grepp om, än om det till exempel saknas ett maskinskydd. Därför är det en utmaning både för oss på Arbetsmiljöverket och verksamheterna själva att synliggöra och jobba med de organisatoriska bristerna.
Enligt Lise-Lotte Hamfelt är det som Arbetsmiljöverket lagt märke till sällan några nyheter. Flertalet av problemen är tvärtom kända, men av någon anledning tunghanterade.
Generellt upplever första linjens chefer ett gott stöd från sina närmaste chefer, men när det gäller att lyfta, åtgärda och synliggöra brister upplever de att det fungerar sämre. Enklare frågor som är möjliga att åtgärda på egen hand eller av den närmaste chefen blir ofta åtgärdade, men mer komplexa problem som krånglande IT-system förblir i de flesta fall olösta.
Men det finns ljuspunkter. Lise-Lotte Hamfelt tar upp IT-ronderna som införts inom Landstinget Blekinge som ett exempel. På Blekingesjukhuset går man nu igenom hela den digitala arbetsmiljön med hjälp av ronderna som utförs av en IT-tekniker och en systemanalytiker. Datorer har bytts ut och program uppgraderats, man har gjort en enkätundersökning och personal – främst läkare – har »skuggats« för att upptäcka dolda problem. Saker som inte går att åtgärda skickas vidare till en styrgrupp där både representanter från sjukhusledningen och IT-enheten ingår. Tanken är att ronderna ska genomföras en gång om året framöver.
– IT-frågan skapade tidigare stor frustration. Att frågan har lyfts och att det nu görs IT-ronder hoppas vi bidrar till att avlasta cheferna, säger Lise-Lotte Hamfelt.
På andra håll ser det dystrare ut. På Sollefteå sjukhus fattade Arbetsmiljöverket nyligen beslut om vitesföreläggande eftersom arbetsgivaren inte har gjort tillräckligt för att lösa den tunga arbetssituationen för första linjens chefer.
Klara Regnö, ekonomie doktor vid Göteborgs universitet, har kartlagt den genomsnittliga chefstätheten i 15 branscher för fackförbundet Visions räkning. Resultatet visar att chefer inom vård, omsorg och socialt arbete i snitt har 30 underställda medarbetare. I de flesta andra branscher hade chefen ansvar för 7–19 personer.
Men att ge någon exakt siffra på hur många medarbetare det är rimligt att ansvara för finns det inget lagstöd för, säger Lise-Lotte Hamfelt. Andra faktorer, som gruppdynamik och personalomsättning, kan påverka mer än det faktiska antalet individer.
Lise-Lotte Hamfelt tycker att det har blivit ett större fokus på första linjens chefer i dag och att det finns en medvetenhet om att det är viktigt att stötta dem. Men Arbetsmiljöverkets slutsats så här långt är ändå att det behövs strukturer för att följa upp chefernas arbetsbelastning och förtydliga vilket stöd som finns för att avlasta dem. De behöver bland annat få hjälp att prioritera arbetsuppgifterna för att kunna fokusera på sitt kärnuppdrag.
En konkret åtgärd som Arbetsmiljöverket pekar på är behovet av att inkludera första linjens chefer i skyddsronderna. En annan att se till att nya chefer får en ordentlig introduktion när de börjar.
– Som nyanställd vårdpersonal är det vanligt att få en introduktion, men det är inte lika vanligt när man börjar som chef. Utöver chefsprogram ser vi ett behov av en arbetsplatsnära introduktion.
Inspektionerna fortsätter året ut, därefter ska Arbetsmiljöverket sammanställa resultatet i en slutrapport.
Under det första året sedan föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö kom, har totalt 511 inspektioner gjorts där föreskrifterna har använts. Cirka 15 procent av dem har gjorts inom vård, omsorg och sociala tjänster.
Läs mer:
