Primärvården är central i arbetet mot en mer jämlik och patientcentrerad hälso- och sjukvård. Men det saknas förutsättningar på flera områden, i synnerhet där det är tänkt att primärvården ska vara som starkast. Det handlar om sådant som tillgänglighet, kontinuitet och samordning, skriver myndigheten i rapporten »En primär angelägenhet«.

Enligt myndigheten behövs en reform med fokus på tre områden.

  • Ett tydligare uppdrag
  • Mer resurser och säkerställd kompetens
  • Dra lärdom av andra och oberoende utvärdering

Vårdanalys menar att bristen på ett tydligt uppdrag för primärvården har gjort att den hanterats som en »restpost« för övrig hälso- och sjukvård. Därför borde regeringen tillsammans med landstingen och professionen skapa en tydligare roll. Därtill bör regeringen överväga hjälp med olika styrmedel.

När ett tydligare uppdrag utformas ska primärvårdens tänkta styrkor vara i fokus. Det innebär att säkerställa tillgängligheten och stärka förutsättningarna att samordna vården för patienterna. Och erbjuda en högre kontinuitet.

Primärvårdens andel av hela hälso- och sjukvårdens resurser måste också bli större om man ska nå målen, menar myndigheten. Primärvården får förhållandevis lite resurser i en internationell jämförelse: 18 procent av den totala hälso- och sjukvårdens resurser. Och trots ambitionen har andelen minskat de senaste åren.

Därtill behövs tekniska förutsättningar för att dela information med andra vårdgivare. Och det behövs en långsiktig planering av personalbehovet och mer kunskap om hur man anpassar bemanning och arbetssätt efter befolkningens behov.

Landstingen måste också bli bättre på att lära sig av andra landsting, och av andra länder. Det kan minska skillnader i kvalitet mellan landstingen. För att utvärdera sådant behövs oberoende uppföljning på nationell nivå.

– Förmågan till utveckling och lärande måste bli ett utmärkande drag för primärvården. Det är en förutsättning för att primärvården bättre ska kunna anpassa sig efter befolkningens behov och förutsättningar, vilket kommer att krävas, säger Fredrik Lennartsson, generaldirektör på Vårdanalys, i ett pressmeddelande.

Vårdanalys har ett antal rekommendationer till både regering och landsting. Regeringen bör till exempel se över vårdgarantin och se till att det görs bra uppföljningar av väntetiderna. Landstingen bör å sin sida matcha resurserna efter primärvårdens uppdrag och motverka geografisk ojämlikhet.

Vårdanalys har också haft ambitionen att identifiera grupper med stora vårdbehov som inte får fullt ut tillräcklig primärvård. Myndigheten har kommit fram till att sådana grupper är multisjuka som har svårt att själva söka vård, personer med psykisk ohälsa, och personer som riskerar att utveckla eller förvärra en kronisk sjukdom. Samtidigt finns ett par grupper som besöker primärvård och akutsjukvård ofta i förhållande till deras behov: de som söker sig till fel vårdnivå och de som behöver guidas till egenvård.

Läs hela rapporten här.