Endast 15 minuter hade vigts till frågor och diskussion på slutet av tisdagens debattkväll, vilken handlade om hur läkare med utbildning utanför EU/EES kan få svensk legitimation. Det var kraftigt underdimensionerat. Publiken bar på många frågor, och en viss frustration.
Två frågor som hänger ihop ställdes flera gånger. Den ena delen handlar om kunskapsprovet för läkare med utbildning utanför EU/EES. Som Läkartidningen tidigare berättat har provet fått kritik. En stor del av den kritiken har handlat om att frågorna är för snäva och att för stor vikt lagts vid det prekliniska.
– Jag är duktig som läkare. Men prekliniska frågor är himla svårt för mig just nu, säger Lala Babayeva till Läkartidningen efter mötet hos Läkaresällskapet.
Hon arbetade som specialist i 15 år i sitt hemland innan hon kom till Sverige. Här arbetar hon som undersköterska. Ska hon klara den prekliniska delen av kunskapsprovet måste hon studera på egen hand.
– Då kan jag inte jobba utan måste sitta hemma i ett halvår och gå igenom alla prekliniska ämnen. Det är omöjligt för mig. Det är bara jag i mitt hem som jobbar, ekonomin hänger på mig.
För henne hade en utbildning kunnat fungera. Men där kommer den andra frågan in, ett problem som flera besökare påpekade. Det finns en så kallad preparandkurs för 20 studenter i Göteborg, en har precis startat i Linköping, och en kommer att starta i Lund. Bortsett från att de erbjuder få platser i förhållande till efterfrågan, är de bara öppna för nyanlända, det vill säga de som har varit högst två år i Sverige.
– Så den prekliniska delen måste vara med. Okej, då är jag tyst. Men öppna dörren till den här kursen så att jag kan förbereda mig, säger Lala Babayeva.
Joel Hellstrand, som arbetar med snabbspår för invandrare på Arbetsförmedlingen, försökte förklara begränsningen i urvalet.
– Till utbildningarna har det varit väldigt många sökande så det har varit hög konkurrens om platserna. Vi har satt igång samarbeten med andra lärosäten för att få igång fler platser, sa Joel Hellstrand under frågestunden.
Han noterar också ytterligare ett problem:
– Man måste vara arbetslös för att kunna gå utbildningen, vilket är olyckligt. Så vi måste hitta mer flexibla former, säger han och påpekar att många sjuksköterskor är i samma situation.
I Lala Babayevas fall skulle hon alltså behöva säga upp sig från jobbet, tillfälligt flytta till Göteborg eller Linköping och skriva in sig på Arbetsförmedlingen, utan någon garanti att få en plats på utbildningen.
Hade det inte varit för den prekliniska delen hade hon testat att göra kunskapsprovet ändå. Men den delen lär bli kvar i oförändrat utseende. Det berättade Magnus Hultin, docent vid Umeå universitet och ansvarig för kunskapsprovet, som under mötet berättade hur provet går till och hur många som klarat det.
– Vi har tittat på delresultaten och känner att det börjar bli bra. Vi har en tillförlitlighet vi känner oss nöjda med provtekniskt, säger han till Läkartidningen.
Provet innehåller en preklinisk del, en klinisk del, case, vetenskaplig skolning och har ett praktiskt delprov.
– Så totalt sett mäter vi betydligt mer kliniska kunskaper än prekliniska.
Kan balansen ändras?
– Jag ser inte behovet av att justera det nu, säger Magnus Hultin.
– Det som särskiljer läkarutbildningen från många andra utbildningar är att man har en bred medicinsk bas. Sättet för oss att mäta att man har de kunskaperna är just de prekliniska frågorna. Tar vi bort dem kontrollerar vi inte längre att man har förutsättningar för att utvecklas och då finns risk att det blir ren kokbokskunskap.
Läs mer:
Första kunskapsprovet analyserat
172 personer har skrivit kunskapsprovet
Hittills har det teoretiska kunskapsprovet getts tre gånger. Sammanlagt har 172 personer gjort provet, några av dem flera gånger. 51 personer har klarat det. Det praktiska delprovet har getts två gånger, en gång i Umeå och en gång i Göteborg. 15 av totalt 21 personer klarade det provet.
