Igår lämnade regeringens särskilda utredare Ilmar Reepalu över slutbetänkandet i den så kallade välfärdsutredningen till regeringen. Ett av huvudbudskapen är att skärpta och mer detaljerade kvalitetskrav inte kommer att vara tillräckligt för att resurserna i välfärden används på rätt sätt och stannar i verksamheterna. Dessutom skulle sådana krav skapa en stor belastning för välfärdens professioner, menar han.
I stället krävs enligt Ilmar Reepalu en vinstbegränsning av välfärdsföretagens vinster, ett förslag som presenterades redan i delbetänkandet i höstas.
Kritiken från den borgerliga oppositionen mot Reepalus utredning lät inte vänta på sig.
– Det här är det mest långtgående förslaget i socialistisk riktning som en svensk regering har lagt fram sedan löntagarfondsdebatten på 1970-talet, säger Jan Björklund (L) till Dagens Nyheter.
Han anser att den som går in och tar risker med egna pengar för att starta en verksamhet, exempelvis en läkare, måste kunna få avkastning på investeringen.
Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Ulf Kristersson är inte heller nöjd med Ilmar Reepalus utredning. Han vill se höjda kvalitetskrav för att få bukt med företag inom välfärden som missköter sig.
– Man måste både ställa krav på vilka som ska få bedriva välfärdsverksamheter och vilka resultat vi förväntar oss. Vi kan ju varken ha kommuner som missköter skolor och driver dåliga äldreboenden eller privata företag som tillåts tjäna pengar på dålig kvalitet. Det är helt oacceptabelt. Men Reepalu underkänner i grund och botten hela idén om tuffa kvalitetskrav, säger Ulf Kristersson, till Dagens Nyheter.
Sveriges läkarförbunds ordförande Heidi Stensmyren är inte för detaljreglering och anser att det inte nödvändigtvis finns en motsättning mellan vinst och kvalitet.
– Det är ett feltänk att bra kvalitet inte korrelerar med bra resursanvändning. Har man bra kvalitet i verksamheten så är det också bra för resursanvändningen, kontra en dålig kvalitet. En bra kvalitet i verksamheten förhindrar återinläggningar och andra extra kostnader. Det är en resursoptimering i sig, säger Heidi Stensmyren.
– Sjukvården har arbetat mycket med kvalitet i många år och bygger mycket av sitt arbete på resultat, och kvalitetsaspekten finns genom legitimerade yrkesgrupper och systematiskt kvalitetsarbete. Hälso- och sjukvården är inte främmande för att arbeta med kvalitetskrav och kvalitetsparametrar. Man kan inte styra allt genom detaljreglering, men kvalitet är inte likställt med detaljreglering. Sedan är det en annan fråga hur resurserna ska användas rätt, och då måste kvalitet vägas in eftersom man vill ha bra resultat på vården, fortsätter hon.
På frågan om hur Läkarförbundet ser på utredningens förslag om vinsttak för privata bolag inom välfärden svarar Heidi Stensmyren:
– Vi har tidigare sagt att hans förslag på vinstbegränsningar inte är genomförbart och inte styr mot kvalitet eller bättre tjänster. Stora koncerner kanske kan klara den formen av vinstbegränsningar, men inte de små professionsdrivna enheterna. Vi vet att små professionsdrivna enheter har hög nöjdhet, bra kontinuitet och stabil bemanning. Det är just dessa som kommer att få problemen med det här förslaget. Det är kontraproduktivt mot de här enheterna som är bra på kvalitet.
Civilminister Ardalan Shekarabi (S) meddelade vid gårdagens pressträff att ett förslag om vinstbegränsningar i välfärden kommer att läggas fram under mandatperioden.
Läs mer:
Utredare: Redovisa vad skattemedlen används till
Även Läkarförbundet säger nej till vinsttak
