Stora kunskapsluckor inom vården av äldre, barn och ungdomar

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har på regeringens uppdrag kartlagt var det finns vetenskapliga kunskapsluckor vad gäller metoder i hälso- och sjukvården och åtgärder med stöd av socialtjänstlagen och LSS. Detta för att ge information – inte bara till regeringen utan också till andra aktörer inom forskning, vård och utbildningsväsende – om vilka kunskapsbehov som SBU bedömer har strategisk betydelse.

Kartläggningen är baserad på SBU:s databas över kunskapsluckor som i mars 2017 omfattade 1 733 luckor. Och källorna är främst SBU:s rapporter och Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Det går att söka i databasen här. SBU påpekar att det kan finnas ytterligare luckor på områden som inte täcks av databasen.
Många kunskapsluckorna i databasen rör läkemedel, medicinteknik, prevention, psykiatri och psykologi, samt munhålesjukdomar. Men när SBU ska välja ut områden med stora luckor och med särskild strategisk betydelse låter det så här:

• barn och ungdomar
• äldre
• socialtjänst och LSS-verksamhet

Dessa tre utmärks av att metoder och åtgärder i stor utsträckning saknar evidens. Det gäller till exempel läkemedelsbehandling av barn, unga och äldre. SBU skriver: »Vidare är det områden som kräver stora samhällsresurser och som utifrån ett jämlikhetsperspektiv blivit åsidosatta i forskningen. Vi ser också att detta är områden där forskningsstrukturen behöver stärkas och där kommersiellt intresse för forskning är litet. Vården, till exempel av äldre, bedrivs ofta även till stor del utanför sjukhusen; majoriteten vårdas i hemmet av personer med låg eller ingen vårdutbildning (närstående).«

Majoriteten av luckorna, 78 procent, gäller hälso- och sjukvården. Och vad gäller typen av kunskapslucka är behovet av primärstudier vanligast, 80 procent. En mindre del rör behov av systematiska översikter.

I rapporten listas ämnesområden med särskilt stora luckor inom dessa tre huvudområden, se rutor nedan.