När Macchariniaffären började nystas upp för snart tre år sedan stod det snabbt klart att Macchiarini hade stora problem med att tillhandahålla den dokumentation som han refererade till i de vetenskapliga artiklar där han hävdade att hans operationer med konstgjorda strupar var framgångsrika. Den enhet där Macchiarini arbetade har också ägnat mycket tid åt att försöka hitta dokumentation kring djurförsök som Macchiarini påstått att han utfört före operationerna.
När Macchiarinis forskning på senare tid granskats av expertgruppen för oredlighet i forskning vid Centrala etikprövningsnämnden har expertgruppen i bägge de fall som den hittills uttalat sig i ansett dokumentationen varit så osorterad, otydlig och ofullständig att detta i sig utgör oredlighet i forskning.
Detta är en del av bakgrunden till att KI nu kommer att införa krav på att dokumentera sin forskning elektroniskt. Beslutet väntas tas i sommar och kravet kommer att gälla från och med 2019.
– Elektronisk hantering ger bättre kvalitet på forskningsdokumentationen, det blir bättre ordning och säkrare. Dessutom går dokumentationen att hitta, vilket har varit ett problem i ärenden om oegentlighet som har utretts på KI, säger Anders Gustafsson, dekan för forskning, i en artikel på KI:s nyhetssajt.
KI har sedan 2010 ett centralt system för elektronisk forskningsdokumentation som är frivilligt att använda. Systemet används i dag av cirka hälften av KI:s forskare. Det har fått en del kritik för att vara oflexibelt, enligt KI, som dock menar att det mest är i inlärningsfasen som det upplevs krångligt.
Forskarna kommer dock inte att behöva använda just detta system; om institutionen har ett eget system som uppfyller kraven kan det användas i stället.
Läs även:
