Ris och ros till Sverigeronden

Den livliga diskussionens startpunkt var egentligen en motion från Nordvästra Skånes läkareförening, som anser att den centrala förbundspolitiken krockar med lokalföreningarnas intressen i vissa frågor. Därför vill föreningen att förbundet inte ska syssla med frågor där konflikt kan uppstå på grund av särintressen.

– Nästa år är det val. Jag vill att vi ska tänka till lite kring vad vi har för mandat när vi uttalar oss – för alla tycker inte lika i förbundspolitik, sa Thomas Zilling från Nordvästra Skånes läkareförening.

Han berömde förbundsstyrelsens (FS) svar på motionen, men ansåg att den skulle anses vara besvarad i stället för att mötas av ett avslag, vilket FS yrkat på.

I svaret skrev att förbundsstyrelsen att de ska ta hänsyn till lokalföreningarnas intressen när de planerar aktiviteter i sjukvårdspolitiska frågor på regional och lokal nivå, samt att förbundets arbete utgår från de beslut som fattas på fullmäktige.

– Sverigeronden är ett väldigt bra exempel på att vi samverkar med lokalföreningarna. Vår politik görs upp här och den ska vi driva även lokalt i samverkan tillsammans, sa styrelseledamoten Thomas Lindén.

Med start i november 2015 har Läkarförbundet gjort en »turné« runt Sverige, som fått namnet Sverigeronden, för att träffa lokala politiker och landstingsledningar. Enligt Läkarförbundet sker mötet i samarbete med lokalföreningarna på respektive ort.

Men flera lokalföreningar gav en helt annan bild.

– Vi upplevde inte att det var ett samarbete överhuvudtaget. Vi fick inte veta någonting förrän i sista stund när vi av en slump tog kontakt med er. Ni hade beställt middag tillsammans med politikerna men bjöd inte in oss, sa Yvonne Lindblom, Västerbottens läns läkareförening.

Anna Rask-Andersen från Upplands allmänna läkarförening och Olle Hollertz från Kalmars läns läkarförening beskrev också en besvikelse över Sverigeronden.

– Det mest flagranta exemplet var väl när man skulle samarbeta kring sjukskrivningar, men inte tillfrågade oss innan förbundsstyrelsen la fram ett projekt om att landstinget skulle ta över hela sjukskrivningsprocessen, sa Olle Hollertz.

Anna Rask-Andersen berättade att hennes styrelse fått reda på förbundets Uppsalabesök via landstingets diarium.

– Tanken att centrala företrädare kommer ut är god men det fungerade tyvärr inte i Uppsala heller.

– Det ska inte vara så att vi ska behöva läsa i tidningen, framför allt inte i lokalpressen, om vad som händer på hemorten, kommenterade Thomas Zilling.

Andra lokalföreningar hade betydligt bättre erfarenheter av Sverigeronden.

– Samarbetet fungerade utmärkt i Stockholm och vi hade en jättefin dialog och stöd av förbundet, sa Andrea Asplund från Stockholms läkarförening.

Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren erkände att det blivit en del kommunikationsmissar.

– I början var det svårt att få i gång kontakterna och koordinera alla inblandade. Nu har vi lagt om hur vi gör. Man kan säga att vi har lärt oss en del på resan.

Robert Svartholm, Norrbottens läkarförening, tyckte att debatten kom att handla om två saker.

– Det ena handlar om logistik. Det andra om sjukvårdspolitik. Det är väl självklart att ni gör centrala utspel, debattartiklar och agerar på olika sätt efter det som vi i fullmäktige har bestämt.

Viktoria Börjesson, Nordvästra Götalands läkarförening, höll med.

– Om inte FS får agera i centrala frågor blir det helt handlingsförlamat.

Malin Bohlin från Sörmlands läkarförening ifrågasatte dock att förbundet alltid verkar i fullmäktiges anda.

– Vi har i alla fall blivit förvånade när Läkarförbundet centralt har uttalat sig väldigt emot ett vinsttak i välfärdsverksamheter. Den ståndpunkten känner vi inte igen från lokalföreningarna och våra medlemmar, och vi känner inte igen den från fullmäktige.

Röstningen slutade med votering som gav knappt stöd åt förbundets linje – avslag på motionen – med 68 mot 60 röster.