»Vi ska vårda patienter, inte vårdplatser«

Som Läkartidningen rapporterat minskar vårdplatserna i Sverige i snabb takt samtidigt som överbeläggningar och utlokaliseringar ökar. Sjukhusläkarna hade bjudit in de tre generaldirektörerna för att diskutera vilken roll de statliga myndigheterna har när det gäller vårdplatsbristen.

Något som generaldirektörerna var eniga om var att vårdplatsbristen till stor del är ett symtom på ett större problem, där lösningen kanske inte nödvändigtvis är fler vårdplatser.

– Det är ett väldigt allvarligt problem, men vi inriktar oss ibland på att hitta problemets lösning just där vi hittar problemet. Om man ska kunna lösa detta på ett rättvist sätt måste man rikta in sig på hela hälso- och sjukvårdssystemet. Det går inte att säga att vi kommer att lösa det om vi får fler sängplatser, för då kommer vi ögonblickligen in på kompetensförsörjning och då kommer vi in på frågor om hur vi introducerar och handleder nyutexaminerad kompetens. Vi kommer också in på tillgänglighet och förtroende, för förtroendet är större för sjukhusvården än för primärvården, menade Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell.

Även Gunilla Hulth-Backlund, generaldirektör för Inspektionen för vård och omsorg, lyfte fram kompetensfrågan.

– Brist på sängar är ofta en brist på hälso- och sjukvårdspersonal. Och jag tror att vi behöver tänka lite nytt, det är många som pratar om att vi behöver komplettera med annan typ av kompetens.

Fredrik Lennartsson, generaldirektör för Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, konstaterade att Sverige på vårdområdet är allt annat än landet lagom.

– Vi lägger mest pengar i EU, är bland de länder som har flest läkare, har minst antal vårdbesök, minst antal vårdplatser och kortast vårdtider. Vi har också ökning av resurser till vården samtidigt som vi har en produktivitetsminskning. Hur får man ihop detta? Här tror jag att det vore värt att analysera vårdplatsbristen lite mer, sa Fredrik Lennartsson.

Lars Rocksén, ST-läkare i anestesi och intensivvård vid Örnsköldsviks sjukhus, höll med om att det är ett strukturellt problem, men menade att det i dag är personalen som får lösa det.

– Det viktigaste samtalet på morgonen handlar om vilka patienter man kan skriva ut, inte om hur man ska behandla de patienter som finns.

Olivia Wigzell konstaterade att Socialstyrelsen inte har några normer för hur mycket vårdplatser det ska finnas. Problemet är att inte heller landstingen har någon bild av behovet, menade Fredrik Lennartsson, som trodde att det var svårt att göra en sådan skattning.

Om detta höll dock Lars Rocksén inte med.

– Vi vet väldigt väl hur många som kommer till varje akutmottagning och vi vet också ganska väl vilka diagnoser som är vanliga. Men landstingen kanske inte vågar göra det, för då kommer de kanske fram till att det behövs mer platser än vad som faktiskt finns.

När det gäller hur problemen ska lösas menade generaldirektörerna att man behöver arbeta på många fronter samtidigt. Det svaret gjorde Elin Karlsson, vice ordförande i Sjukhusläkarna, lite bekymrad.

– Det finns en risk att man säger att det är så många delar att det slutar med att man inte gör någonting. Vi behöver någon som tar helhetsansvaret.

Moderatorn Sofia Rydgren Stale undrade vad myndigheterna kommer att göra framöver.

– Det får inte ses som en absolut utfästelse, men det vore intressant att se hur vi i Sverige arbetar med dimensioneringsfrågorna utifrån det framtida behovet. Det handlar om kompetensförsörjningsfrågan och om dimensionering av kapacitet på olika nivåer inklusive vårdplatser, sa Fredrik Lennartsson.

– Vi ska fortsätta vår systemansats där vi tar oss an lednings-, styrnings- och organiseringsfrågor men även kompetensutveckling och kompetensförsörjning, svarade Gunilla Hulth-Backlund.

Från publiken undrades det om myndigheterna skulle upptäcka om vårdplatserna skulle minska så mycket att det började leda till skador. Men Elin Karlsson menade att den gränsen redan var passerad

– Det är min bestämda uppfattning, och nu måste vi bestämma vem som gör vad så att vi kommer framåt. För det är inte etiskt försvarbart att vi ska vårda vårdplatser. Vi ska vårda patienter.

Läkartidningen. 2017,114:ERYY

Lakartidningen.se 2017-07-04

1 Kommentar

Inline Feedbacks

View all comments

vi skall vårda

5 år sedan

Elin Karlsson har alldeles rätt. Det är patienterna vi är till för. Och det är inte vår/läkarnas/sjukvårdens sak att se till att det finns personal i tillräcklig utsträckning, så att inte vårdplatser dras ned pga personal/sköterskebrist. Har man varit med ett tag (specialist sen 1984) och sett först personalneddragningarna, och som en följd, en minskning av vårdplatser, med högre arbetsbelastning för personalen, med åtföljande vårdplatsneddragningar pga uppsägningar, då kan man se och säga - detta är i första hand ett uttryck för en sparambition som gått för långt. Inget annat. Det är fler sköterskor och ett ökat antal vårdplatser som behövs.

Mats Hedberg, Överläkare, MD, Kir klin, Mora Lasarett