På sjukhus som Danderyds sjukhus och Lasarettet i Ystad samt Östra sjukhuset i Göteborg och Skaraborgs sjukhus har man inlett försök med sjuksköterskelösa avdelningar. Men svensk och internationell forskning som Dagens Nyheter tagit del av, och som även tidningen Vårdfokus nyligen lyft fram, tyder på att antalet kvalificerade sjuksköterskor spelar en avgörande roll för patientsäkerheten.
Det allvarligaste som händer när patienterna blir fler är att sjuksköterskorna inte hinner med alla omsorgs- och omvårdnadsaktiviteter som krävs, skriver Dagens Nyheter, och hänvisar bland annat till att forskning vid Karolinska institutet visat att dödligheten hos patienter som genomgått kirurgiska ingrepp med låg förväntad dödlighet ökade med 16 procent inom 30 dagar efter operation om omvårdnadsaktiviteterna minskade med 10 procent.
– Det förvånar mig att problemet med låg sjuksköterskebemanning inte uppmärksammas ännu mer med tanke på att patientsäkerheten är hotad och liv står på spel, säger Jane Ball, forskare vid Karolinska institutet som står bakom fynden, till Dagens Nyheter.
Den amerikanska omvårdnadsprofessorn Linda Aiken intervjuades nyligen i tidningen Vårdfokus om sin forskning i flera europeiska länder. Hon varnade då för konsekvenserna av de svenska försöken att skapa sjuksköterskelösa avdelningar.
– Det sägs att sjuksköterskor ska få mer tid med patienterna. Jag är ledsen, men det fungerar inte så. Min forskning visar att genom att anställa en assistent i stället för en sjuksköterska per 25 patienter ökar oddsen att dö med 21 procent.
Hon och hennes medarbetare har också sett att sjukhus som har god bemanning med sjuksköterskor använder färre intensivvårdsdagar, har kortare vårdtider och färre återinskrivningar.
I studierna – som är gjorda vid akutsjukhus i Belgien, England, Finland, Irland, Spanien och Schweiz – samlades data in från drygt 13 000 sjuksköterskor på 243 sjukhus. Vid 188 av dessa sjukhus samlades utskrivningsdata för mer än 275 500 patienter in.
