Från och med 25 maj 2018 börjar den nya dataskyddsförordningen att gälla i Sverige. Det innebär att personuppgiftslagen ersätts med EU-gemensamma regler för behandling av personuppgifter.
För att analysera konsekvenserna och se över hur Socialdepartementets verksamhetsområden påverkas av den nya förordningen tillsatte regeringen den så kallade Socialdataskyddsutredningen.
Utredningens utgångspunkt har varit att den behandling av personuppgifter som är laglig i dag ska kunna fortsätta. Enligt utredningen kommer förslagen, som främst är av »författningsteknisk karaktär« inte att förändra möjligheten att behandla personuppgifter. Men den nya förordningen medför dock förstärkta rättigheter för den registrerade och ökade skyldigheter för personuppgiftsansvariga.
– Patienter ska få mer utförlig information om hur deras personuppgifter behandlas. Innan en behandling som kan innebära stora integritetsrisker ska det göras en konsekvensbedömning över vilka risker som finns och vad som kan göras för att motverka dem, säger Socialdataskyddsutredningens särskilda utredare Sören Öman i en kommentar till Dagens Medicin.
Till tidningen uppger han också att möjligheten att använda hälsodataregister för forskning inte kommer att påverkas, men att det kan finnas fler skyldigheter.
En nyhet i EU:s dataskyddsförordning är att det tillkommit fler kategorier av känsliga personuppgifter. Det gäller bland annat genetiska uppgifter och biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en person.
Utredningens förslag kommer nu att beredas i regeringskansliet och skickas ut på remiss.
Ta del av Socialdataskyddsutredningens betänkande här.
Läs också:
Registerforskningen räddas i ny lag
