Att fördela om arbetsuppgifter är positivt när det avlastar läkaren, tycker Shokoufeh Manouchehrpour, ordförande för Sjukhusläkarna Göteborg.
– Vi vill gärna »task-shifta«, men inte med sådant som vi tycker är en väldigt viktig del av patientens behandling, som till exempel läkemedelsbehandlingen, säger hon.
Hon menar att apotekare inte har tillräcklig medicinsk kompetens att avgöra vilka läkemedel som ska användas.
– Apotekare kan till exempel bedöma att vissa läkemedelskombinationer är »fel«, på grund av förmodade biverkningar eller interaktioner. Vi läkare har helhetsansvaret för patientens behandling och överväger alltid både för- och nackdelar. Om fördelarna överväger när vi tittar på helheten får vi acceptera att det kan förekomma biverkningar eller interaktioner. Detta naturligtvis i samråd med patienten, säger hon och pekar även på risken att läkarna kan tappa kompetens när dessa uppgifter läggs på någon annan.
Det finns andra lösningar än att ha en apotekartjänst på 70 procent, tycker hon.
– Läkarna kan till exempel vid behov ta kontakt med sjukhusapotekare som konsult.
Rondarbetet på avdelning 349 är däremot något som Shokoufeh Manouchehrpour framhåller som positivt.
– Det är tidsbesparande att det finns en rondansvarig sjuksköterska. Sjuksköterskan kan patienterna – alla patienter behöver inte träffa läkaren varje dag, vilket innebär att man kan koncentrera vården till dem som är mest sjuka.
Annat som hon tycker är bra är den medicinska sekreteraren, som avlastar läkaren när det gäller administration och dokumentation. Avdelningsvärden är också en avlastning för vårdpersonalen.
Hon har dock synpunkter på läkartätheten:
– När det gäller läkarbemanningen finns förutom vårdenhetsöverläkaren en avdelningsläkare, som inte hinner så mycket mer än enbart avdelningsarbete, och det kan vara ganska tufft ibland, säger Shokoufeh Manouchehrpour.
Läs också:
